blott till namnet, utan i sjelfwa werket skjortlösas (Descamisados) tyranni. — Ett utomordentligt Tidningsblad meddelar officielt följande bref från Kaptenen på Frans ska fregatten Hermione til Kommendanten i Carthagena: ?Herr Grefwe! Jag foms mr från Toulon och har på min kurs anlupit Algier. Jag öfwerbringar er den angenäma underrättelse att freden mellan Dejen och Spanien är återfålld, hwartill jag af alla krafter bidragit. Fyratiofem Spanjorer, som blifwit tagna af Algieriska korsarer, har jag låtit sätta i frihet och de befinna fig om bord på mitt ffepp.? Trieste d. 23 Mars. Ett skepp, fom på 20 dagar oanommir hit från Alexandretta i Syrien, medför äfwen det rykte att Paschan af Egypten upprest fig mot Porten. Rio Janeiro, d 24 Jan. J flera weckor har nu reaerinaen låtit twvårfs wa, och miliserna harwa måst undergå mönstring, fom om de skulle gå mot fienden, — Den nya konstitutionen år ännu icke beswuren, emedan Keisaren, fom det heter, nödwändigt wisll i detta hänseende inhämta alla Brasilianska prowinsers tankar. Elerta hafwa genast antagit den, deribland äfwen Bahia och Pernambuco, hwilka chest woro aldramest emot oinskränkt makt. London d. 2 April. Enligt underrättelser öfwer Paris skall Franska Fre gatten Hermione om 44 kanoner hafwa haft en fäktnina med ett af Engelska blocs kadskevven utanför Algier. Hermione sökte näml. att löpa in til Alqier, och då den ej wisade någon flagga, begagnade Engelska fregatten (förmodl. Naiad om 38 kan.) de i sådana fall brukliga medel, för att få den att dreja bi. Franska kaptenen ansåg likwäl ej nödigt att följa de bland nationerna antagna lagar och hissa flagga, och följden war att han blef nödsakad att fläs rå nära håll, och efter häftigt mors frånd såg fig twungen att hissa den hwita flaggan. Hans folf har lidit mycket: få snart han gaf tillkänna hwad land han tillhörde, lät man honom fortsätta fin wåg.