och nationalgardet Chartans didehaållande i dep tntegritet, förglommer ultrattdontnes gen Quotidienne sig likwäl nu till och med i den grad att den hotar ftarstörfatts ningen med militäriskt wåld. Dess egna till det otroliga gränsande ord äro: ?MNej! rojalismen skall icke låta sig behaga att tåla tyranniet af en Charta som kunde bringa en liberal pluralitet i kammaren. Nej, tusen gånger nej! wi skola icke få någon liberal kammare, och wi hafwa en rojalistisk arme! Darmstadt d 6 Febr I Grekland sysselsätter fig nu Lord Byron med att bilda en korps af 800 Europeer fom kola wäl utrustas och wara i ständ att nästa wår tåga i fält. Med denna korys skall förenas hwad ännu i Grekland ås terstår af den Tyska Filhelenslegionen. — Eqyptiffa flottan drager sia tillbaka till Alexandria. Paschan af Egypten sysselsätter fig åter med eröfringsferslag. Consstantinopel d. 10 Jan. Enl. berättelser från Smyrna hade Brefers nas werkställda landstigning i grannffapet förorsakat en stor förskräckelse derstädes. Allt war i den största bestörtning. De främmande Konsulerna aflåto under d. 10 Dec en skrifwelse till de förnämste på Jpsara, hwari de på det enträgnaste uppe fordrade dem att afftå från angrepp på Smyrna, J swaret förklarades, ?att man, enligt hwad frigets rått tilåter, skall hädanefter fom förut förfolta Turkarna på alla kuster af deras område Skulle dessa derefter misshandla de kristua, få blefwe det icke deras skuld, utan endast ett nytt bewis på deras motståndares barbari, Hwils fa trampa alla mensklighetens och det hufsade Europas lagar under fötterna, då Gurova, om det blott wille, kunde, hwad det äfwen slutligen Mall göra, skydda alla kristnas lif och heder utan att fordra uppoffringar af ÖBreferna ? Tillifa begärtes en årlig tribut, om man skulle skona staden och hafswiken Smyrna. — Grekerna synas öfwer hufwud wara i detta ögonblick ganska werksamma, och skola hafws fattat fast fot på Chios och Mitylene. Frankfurt d. 7 Febr. Enligt berättelser från Missionärerna i östra Tuna kin gör kristendomen der fägnande framsteg. På Philippinerna, i China och Tuns fin råfnar man nu 363.572 kristna, i Tunkin 782 kyrkor och 87 kloster. Nys York d. 16 Jan. Wi hafwa underrättelser från Laguayra af d. 22 Dec. J Columbieu hade man af Europeiska berättelser dragit den slutsats, att ett angrevp på de nya fristaternas oberoende torde funna befaras, och man träffade dere före redan alla anstalter, att i sådant fall med framgång funna förswara sig. — ekagstiftande församlingen i NedresTanada har beslutat att göra hos regeringen i England ansöknina om frihet för inwänarne i Canada att emot ringa tull direkte få från China och Ostindien införa Te och andra Ostind. waror, emedan dessa ala la fall insmugglas från Förenta Staterna, utan inkomst för det allmänna. Kinaston d. 25 Der. Ala de ganska häftiga motionerna i förfamlinggs hnset emot Engelska regeringens försleg, att omsider göra slut på slafbandeln, ha likwäl endast haft till följd ett ganska moderat budskap af d. 11 d. til Ståthålas ren, hwari förklaras, att huset funnit slaflagen så tillräcklig som omständigheterna iiiiiii... DA och lifsnintnina. son