inwånare i Konungens Stater, få wäl infödda fom främlingar, förbudne att abons nera på hwilken tidning efter skrift fom helst utomlands utgifwen på Portugisiska språket, utan föregången tillåtelse tisl skriftens omlopp. Regeringen tror sig deriges nom funna förekomma den smitta af få kallade rewolutionära qrundsatser, fom tår sandet af wissa illistiga skrifter skulle funna frambringa i eljest wälmenande, men ej djupt inträngande läsares hufwud. Den anser fig äfwen med anspråk på tads samhet funna jemfora sitt försonliga förfarande mot rewolutionsmännen med hwad i dylika fall skett och sker i andra lånder. — D. 12:te. Hoftidningen för i går och i dag ianehåller ett: långe: utdrag ur en i London på Portugisiska utaifwen tids skrift uti hwilken uvorättandet af; det fantastiska Kejsardomet Brafilien? helt och hållet tillskrifwes Frimurarne, till hwilket samfund alla Kejsarens ministrar och ftatgs råd, utom en, skola hört; och detta: föregifwande bestyrkes med utdrag: af en i Bras silien utaifwen skrift, afwensom af ett tal, hwilker en kapucinermunk hållitParis d. 3: Jans Den mest lifliga diskussron öfwer Ultrasisternas flerfale diga dagligen: rörnyade kontrarewolutionära förstag, fyller alltjemt dagbladen i den ömsesidiaa afsigt att upplysa och leda dens. fom: skolawälja deputerade till nästa session. En artikel i Journas du: Commerce: lemnar åter en tröstlös fila dring of Frankrikes framtids, om malen: ej utfalla uationala; och wisar huru den högs sta fara redan: hotar medborgarens: alla: interessen, såsom: 1) samwetets och religios nens; 2) de borgerliga och politiska; 3) egendomss. och näringaflitens: Så inbjus dande än de franska agenternes i Spanska kolonierna berättelser må wara, få är life wäl, såsom man hor, Franska minifteren nu kommen till det: bestämda beslut, att för det första icke emot kolonierna. uppträda såsom eröfrande makt, utan. endast såsom medlande. v Paris d. 6 Jan. Bland Ultrasisternas många önskningar att få alt games malt tillbaka år äfwen den Om äterinförandet af Frankrikes indelning efter de fordna landskap, hwilka innehades. af sfwermodiga wasaller och endast småningom af Frans ffa Konungarne eröfrades. Härigenom råka de likwäl i uppenbar strid mor fin pår städda wordnad för: Konungahuse. — Den 7:de. Rojalisterne bruka nu det nes pet att genom utwerkande af nedsättning i rikare konstitionelles skatter göra dem ar berättigade att wålja deputerade,. hwaremot fattigare rojalister sättas i högre skatt till morsatt Ändamål. Augsburg d. 5 Jan. Allg. Zeitung berättar från Constantinopel: vAsla underrättelser öfwerensstämma deruti att Grekerna äfwen i detta fälttåg öfwerallt behållit ofwerhanden. Diwanen sysselsätter sig derföre allwarligt med utredandet af den frågan: om ännu ett fälttäg bår wågas eller man genast bör underhandla med Grekerna. Häröfwer hafwa warit lifliga diskussioner, men: utan något refultat.? New York d. 17 Dec: Här går der ryktet att wårt sändebud i England, Hr Ruf9, på Engelska regeringens begåran ajort förfrågan hos wår (MN. Am. fris staternas) regering: om den skulle wilja biträda England act motstå hwarje förför emot de nya Amerikanska fristaternas oborgende?.