2 Riksdagen. Den nya Riksdagsordningen. Wi meddela i kortbet den nu antagna rikedageordningens hufvud grunder: Hufwndprincipen är uppbäfwande af allt politiskt flåndaoch klasswäsen och införande af samfälda mal samt twåkammarsystem. Den uplånar all fjelf: skrifwenhet både för ätter, klasset och individer, och lå: ter båda representantkamrarne utgå från hela folket, men bereder åt dem en karaktetoskillnad genom det olika förs faringtsättet wid walen till hwardera kammaren. Båda kamrarne hafwa lika makt och befogenhet. Första kammaren wäljes för nio år, med walfri: bet inom bela rifet, af landstingen, och ar ftadarulls mäftige i de fläder, fom ej i landotingen deltaga. För walbarbet till denna kammare fördrag att ha nått 35 års ålder samt att antingen ega faftigbet af 80.000 rdrs uppskatiningowärde eller en årlig inkomst af 4,000 rdr. Ledamöterna åtnjuta ide något arfwode. Andra kammaren utjes för ou period af tre år. Wal till denna kammare ske särskilt för städerna och färs skit för landsbygden. På landet wäljas en rikodagoman för hwarje domsaga, och twå om folkmängden inom en domsaga öfwerstiger 40,000. Från städerna wäljes en riketdagsman för hwarje 10.000 tal af jolkmängden. Etär der med mindre folkmängd ordnas i walkretsar, få midt möjligt är inom länet, få att hwarje rikodagsman fom mer att representera minst 6,000 och högst 12,000 ftadö: innewånare. Första gången ordnad dessa kretsar af fonuns gen. Walen ske omedelbart i de större städerna; men i