Gotlands tidning – 16 november 1865, sida 2

egare, jemte supleanter till lika antal med ledamöterne och inom samma klasser fom de, för att å stadens wåge nar beförja arbetet samt lyfta statsanslag och öfriga för arbetet utsäste medel. Denna Direktion sammanträdde första gången den 9 Maj 1842 och fick då från stadens wällofl. Magistrat emottaga det arbetösfontraft, ingånget emellan Kongl. Stprelsen för Allmänna Wägoch Wattenbyagnader, å Kongl. Maj:ts och Kronans wägnar, på ena sidan, samt Wisby stad, å andra sidan, och enligt hwilket hamnars betet, med statsanslag 79,000 Rdr och bidrag af staden 40,000 Rdr efter tillsammans 119,000 Ror Bko, skulle efter plan utföras och fulbordas, medelst anbringande af en större Wågbrytare, somt twenne mindre Landtzarmar. Sedan härefter Hr Capitainen A. G. von Essen blifwit förordnad till Arbetechef, nödige medel blifwit lyftade och Direktionen, under d. 22 Augusti, fått fig en utarbetad Jnstruktion fastställd, påbörjades arbetet under sednare hälften af år 1842; men redan då insågs och befarades otillräckligheten af den tillgång hwarpå företaget war bas seradt, och denna farhåga öfwergick snart til wisshet enär priset på dagswerken och materialier ouphörligen stegrades, samt, i förslaget oberäknade men i werkligheten ins träffade, swårigheter att bygga mot hafwets wåldsamhet och makt i öppen sjö, kräfde längre tid för arbetet än som beräknats, och begge omständigheterna i samwerkan, framkallade ökade utgifter. När nu härtill än widare fom, alldeles oberäknade utgifter för årligen återfommans de haverier å byggnaden, innan densamma hunnit i gruns den sättas; hwilka haverier ensamt under första byggnadös perioden eller till och med år 1849 medtagit en ide i företaget beräknad summa af 12,505 Rdr B:ko; få må det icke förundra det följden blef att, då, under orkanlik storm natten emellan d. 27 och d. 28 Det. 1845, norra tredjedelen af den redan d. 17 i samma månad, såsom färdig, till affyning anmälde wågbrytarens öfwerbyggnad inspolades i hamnen och arbetet i öfrigt genom flere fåntta stenkistors lösryckande betydligt skadades, samhälleto förs hoppningar om en god hamn betydligt aflägsnades, samt att hamnbyggnadsarbetena, i brist på medel, sistnämnde år till och med år 1849 måste inskränkas till fortifierande af det redan werkstälda arbetet, till förekommande af mwis dare skador derå; och då arbetet sistnämde år alldeles neds lades, fäste man derwid, säkerligen ide utan skäl, den frågan: Om Wi-obv stad skulle wara eller icke wara. Man förutfade att Wioby stad, utan förbåttradt hamns wäsende, snart skulle förwandlas till ett fifflåge, och tanken derpå framkallade kraftiga ansträngningar för ers hållande af ytterligare statobidrag, utom hwilka den icke ensamt af tillskottet för hamnbyggnaden utan af andra utgifter hårt tryckta staden ingenstädes kunde komma. Första frukten af dessa ansträngningar blef att staden bewiljades ett nytt statobidrag af 25.000 Rdr B:ko för iståndsättande af den skada fom Wågbrytaren lidit; men staden, oförmögen att bidraga med hwad fom derutöfwer erfordrades för arbetets fullbordande, wågade ide, under stadgade wilkor, emottaga den erbjudna gåfwan; ; och följ: den blef, att arbetet i ofulländadt frit och med en kontant tillgång af endast 3,844 Rdr 6 sk. 1 rst. B:ko egentlis gen wid 1848 års flut måste inställas och 1842 års Dis rektion nedlade fin befattning i händerne på en särskild af fladen d. 12 Febr. 1848 wald Conunitte, fom hade till uppdrag framtida wården af hamnbyggnaden samt def materialier och effekter. Under tiden hade Direktionens uppbörd warit, på fått särskildt sammandrag ipccielt utwisar: Af statsanslaget . Rödr Rmt 117.150: — Stadens tillskoet ... 60,000: — Oh tilljälliga uppbörder .. 1,633: 60. eller Summa 178,783: 60. deraf utgifwits till och med år 1850: i reteo Och fransyvorffosstnader 0) 22A9. ee