Gotlands tidning – 19 oktober 1865, sida 3

för, men tvi skulle med bäfwan och fruktan för kommande dagar mottaga underrättelsen om reformförslagets förkas stande. För of synas följderna håraf få stora, få olyckås bringande, att wi ide ens wilja med en fådan målning i swart ännu nedtrycka wåra läsare. Wi wilja deremot framhålla de orsaker som möjligen komma att bringa en sådan olycka öfwer fäderneslandet! På hwilket stånd bes ror frågans utgång? Wi swara obetingadt — på MNids derskapet och Adeln. Det skulle wara en Handling wärs digt detta stånds förra stora minnen, att, utan några sidoblickar på de ofta origtigt s. k. egna intressena, lägga detta offer på fäderneslandets altare. Med ett wackrare drag skulle aldrig detta stånd funna afsluta fin historia. Wi betwifla ide heller, nej, wi weta, att den upplyftare delen af detta stånd få uppfattar saken, och för mår ringa del få wi erkänna, att wi funnit de warmaste wänner till reformförslaget just inom detta stånd, äfwen inom de äldsta högadliga ätterna. Men, desto wärre! beror ide utgången i ståndet uteslutande på dem. Niwen till mås ra öron hafwa en mängd adliga junkrars olåt trängt fig, de der icke rätt wäl wilja finna fig wid den politiska obetydligbet till hwilken förslagets antagande skulle hänwisa dem. Ås wen wi hafwa hört deras lättsinniga, obetänkta tal, att resa till rikodagen, för att kullvotera det förbannade res prefentatiansrörflaget. Och det är denna falang af omos genhet och brist på förmåga att uppfatta situationen, fom wi frukta afgöra den flora frågans öde. Det är denna elique utom nationen, fom äfwen nu skall söka rädda fina i själtåget liggande medfödda rättigheter 1 Om få sker! Hwad då! De stockblinda skola upps wakna wid en reformrörelse hos folket, som de aldrig förut anat! Stilla och lugn, fredlig, men allwarlig skall den framgå, tagande med fig hög och låg, rit och fats tig! Mot den rörelse, fom i ett fådant fall förestår, ffos la inga, hwarken junkerliga eller hierarkiska bemödanden hålla stången, utan förflyga som agnar för winden! Må således utgången nu blifwa hwilken som helst — — reformfrågan fan ide falla en gång till. a ——)l