Gotlands läns Landsting 1865. Den 27 September. (fortf. fr. N:r 40) Föregående dagens protokoll justerades. Från tredje utskottet hade yttrande afjgifwits angående K:s Befallningshafwandes i Malmöhus län framställda förslag til ordnandet af skjutsningobeswäret, deruti ut skottet ansåg skäligt att Landstinget wille understödja de i nämnde förslag uttalade grundsatser, få mycket heldre fom de för länet med def jemförelsewis inskränkta Ytoms råde, särdeles talrika gästgifwarehällens antal derigenom kunde blifva förminskadt; hwaremot f. rikodagsfullmäktigen O. Lagergren reserverat fig af skäl att, då han hope pades att jordbruket snart skulle blifva alldeles befriadt från skjutosningsbeswäret, detta beswär kunde tilldess i def nuwarande skick qwarstå. Wid föredragningen af ofvans nämnda förslag, uppstod en längre diskussion om Tlåmps ligheten af första punkten, fom afsåg att skjutsen skulle länswis ordnas, och medelst 16 nej emot 9 ja beslöts att för denna punkt skulle föreslås en förändrad lydelse; men under diskussionen härom yrkades, att, enär Landet inget wore obefogadt att i detta hänseende yttrande afgifwa, annan förändring ide nu kunde af Landstinget fram ställas än att fjutfen ordnas tillswidare längmwis. — Reservanten O. Lagergren framställde häremot det förflag, att skjutsningobeswäret å Gotland måtte förblifwa ord nadt såsom hittills. Wid slutligen hårom anställd votes ring beslöt Landstinget med 13 nej emot 12 ja, att skjutsningswäsendet inom länet skall wara ordnad såsom hittills. Till följe häraf skulle såsom Landstingets uns derdåniga yttrande anföras, att det framställda förslaget ide wore tillämpligt på de gotländska förhållandena, hiwas dan Landstinget wore förhindradt att till detfamma tills styrka nådigt bifall. — Minoriteten beklagade, att Lands tinget genom detta beslut skjutit ifrån sig tillfället att få yttra fig rörande ett tidsenligt förflag till reglering af ftjutåningåbefwäret, derwid staten erbjudit fin werksamma mellankomst och hwarigenom en lycklig lösning af denna så ofta omtwistade fråga utan twifwel kunnat emotses. Femte uiskottets afstyrkande betänkande med anled: ning af K:s Befallningohafwandes förslag om uppgörande af en allmän afdikningeplan för provinsen, föredrogs; och med uttryck af tacksamhet såwäl för den man, bwils fen åt förflaget egnat både tid och möda, fom oc för den styrelse, fom inför Tinget framställt detsamma, beslöts att, på de af utskottet anförda grunder, bifalla utskottets afstyrkande utlåtande. — Ordföranden, Landshöfdingen Gyllenram, wille hafwa i protokollet antecknadt att han, oaktadt den utgång, hwartill förslaget nu ledt, likwäl tacksam för den uppmärksamhet sistlidet års Landsting fästade derwid, wille hembära det nu församlade Landss tinget fin erkänsla för det att Landstinget insett och ere känt K:s Befallningshafwandes nitälskan för länets wäl och förkofran och som föranledt K:s Befallningshafwande att framställa den afhandlade frågan. Sekreteraren bewiljades på Ordf:s förslag en årlig arvodesförhöjning af 150 Rdr rmt, att utgå från och med innevarande års sednare hälft. Til ledamöter i Finansutskottet utsågos: vice Ord: föronden, Konsuln och Riddaren R. Eramer, Konsul L. Arweson, Seminariförestånda ren L. J. Ringbom, Handl. C. J. Wickman och Landthandlanden G. F. Duse. För granskning af protokollesammandraget, utsågos till utskottsledamöter, Auditören S. Engström, Arrendas torn G. Kolmodin och Lektor C. J. Bergman. På Ordförandens framställning, gillades att vice Drds föranden, wid ordinarie ODrdförandens förfall, eger att utställa inwisningar å landstingsmedel oh att ut anordna erforderliga belopp till afsedda ändamål. Den 28 September. Gårdagens protokoll justerades.