Gotlands tidning – 21 september 1865, sida 3

Hwarjehanda. — Handelsbalansens otillförlitlighet. Ett nytt bewis på det missledande i läran om handelsbalansen är förhållandet mellan export och import i England. Det sammanlagda wärdet af importen har nemligen de sista 10 åren öfwerstigit exporten med följande belopp, nems ligen för år 1855 med 27,000,000 år 1860 med 46,000,000 , 1856 ,, -33,000,000 ,, 1861 ,, 58,000,000 1857 41,000,000 ,, 1862 ,, 60,000,000 1858 ,, -25,000,000 ,, 1863 ,, 52,000,000 1859 24,000,000 ,, 1864 ,, 62,000,000 Det mest oroande i denna tabell är att underbalans fen tyckes årligen tillwexa, liksom om landet med flis gande fart störtade ned i fattigdomens djup. De fem första åren uppgick den till 150 millioner p. st., och has de de fem sista åren ökats till 278 millioner p. st., eler nära dubbla beloppet, samt utgjorde för hela decenniet 428 millioner. Och likwål är det notariskt, att faftmes ra wälmågan tillwäxer i stegrad proportion inom Stores britannien. — Twist. Ett par herrar talade med hwarandra om religion och kommo i en häftig twist. — Ni är ans tingen deist eller atheist! utropade den ene ifrigt. — Nej, jag är dentist, fiwarade den andre. — Fristlig poesi. J ett nummer af tidningen Wäktaren läses följande utgjutelse i ett samtal mellan ett par fruar, rörande deras älsklingsämne: pigorna : Den ena frun till den andra: O, hvad du är snäll, fom hit nalkas i qwåll Att stormen fördrifwa och solsken of gifwa! Jag war sjuk och nervös och ledsen och bös ... Men din blida geftalt kommer ljuf efter allt, Som ett russin efter ett glas engelskt salt! Samt derefter till förklaring öfwer den påkomna wreden: Ja, se der hon slog sönder min wackraste was! Der den ligger i kras! ... o hwilket ...) ) Det uteslutna timmet återfinnes i Wåktaren. — Sentens. Tred alstrar rikedom, af rikedom foms mer högmod, högmod wäcker gräl och grål åstadkommer krig; krig bringar förödelse, af förödelse följer sattigdom, fattigdom föder tålmodighet och tålmodighet leder till fred. — Finkig fråga. Swilket tycker ett fruntimmer mest om: att sjelf bli prisad, eller att höra ett annat fruntimmer förtalas?