Gotlands tidning – 22 juni 1865, sida 2

.Biäi3 ——————————— Ett besök på Gotland. Ai Fr. Cederborgb. (fortf. och slut fr. N:o 24.) Gotlands åkerjord är i allmänhet mycket god. hwilket praktiskt wisas af de enstafa, på sednare tid wälskötta e2 gendomarne, men det är naturligt att den med sin lätta beskaffenhet skall mer lida af torka än en styfware jord. För det mesta är åkern doc fullkomligt utsugen, då den i mannaminne ej blifwit gödd; och hwar skulle gödfel wäl tagas, då kreaturen födas nära nog ute? De mnackraste skördar, fom numera erbållas, tagas ocfå på nyodlingar af gammal Gotlandeäng, bewärt med löfskeg. På detta sätt hafwa dessa prydnader för landet, så smaningom nästan helt och hållet förswunnit och med dem betena. Der ängarne blifwit slnt, har man börjat att odla mysa rorna, med mer eller mindre framgång. J allmänhet torde detta deck hafwa warit något förhastadt och föulle kostnaderna härför ofta hafwa burit större frukt, om de anwåndts till att förbättra den naturliga åkerjorden eller boskaposkötseln. De Gotländska myrorna beftå, som wi förut sagt, för det mesta af mer eller mindre djura bränns torislager, hwilka bildat fig i ihålighe ter eller förfånfnins gar i kalkklippan, hwilka ytterligare blifwit förökade af låga fands eller grusåsar. Aftappning af dessa myror eller försänkningar, år sålunda ofta nog ganska lätt, då endast åsen efter något af kalkstenoslagret behöfwer borttas gas för att bilda aflopp till underliggande myror eller slutligen till hafwet, hwilket troligen ligger lägre än de flesta myror. J början af 1800-talet besökte den kände engelsmannen Stephens Gotland och besåg dess myror. Han förklarade i en afhandling, som han utgifwit om des samma, att myrorna endast behöfde, med en relativt Mi ten fostnad utdikas för att derpå skulle kunna tagas pers hörda skördar. Det war han, som i anledning häraf gaf Gotland namnet (Jurel i Swea rikes frona. J följd häraf bildade några företagsamma mån, för några tiotal af år fedan, ett bolag till myrors utdikning, och är det dessa Gotland i många fall bar att tacka för den waknade företagsamheten och för många förbättringar I jordbrnksskötsel, fom wisat fig under sednare tid. -Bolas gets företag misslockades dot, emedan det utan närmare sakkännedom och utan alltför stort förtroende till Stephens omdöme om myrorna i allmänbet, började att nedlägga betydliga summer i myror, hwilka efter noggrannare une dersökning befunnits föga anwändbara till sädesodling, ) medan de innehålla endast bränntorf till flera famnars djup och toriwen ej innehåller mer än omkring 6 procent aska. Första skörden på bränning, blef dock wacker och uppmuntrade till widare företag. Den tredje och fjerde skörden blef sämre, tills naturligtwis ingen kärna långre kunde bildas i säden, då ej några mineraliska beftåndädes lar eller gödsel påfördes. Skulle dylika myror med förs del odlas, torde oräkneliga lass med grus dertill åtgå, hwilket skulle blifwa alltför dyrt, på ställen der Åkerjorz