Ett befsök på Gotland. Af Fr. Cederborgh. Hwem har ej hört talas om Ofterfjönd perla, om XKuvelen i Swea rikes frona, der malnöten mognar, der mullbär och drufwor wåra på fall jord2 Hwem längtar ej att få skåda det rika Gotland, med fina uma miga löfftogar och med sitt herrliga, sydländska klimat? Så tror man åtminstone på fastlandet, eller i Smwes rige fom Gotlänningen säger. Besöfet på ön borde do hafwa skett för mycket längeredan, eller och bör man dröja dermed, åtminstone i tiotal af år, för att illusionerna i i den wägen ej må blifwa alltför mycket jwikna. Att Gotland för Swerige warit en mycket skön provins, flis der intet twifwel, lika litet fom att det ej med tiden bör funna häfda sitt forna anseende. För närwarande hafwa omständigheterna gjort, att det ej intager den plats som