Gotlands tidning – 24 maj 1865, sida 3

— San Apelroth med lugnt samwete gå eden? — frågade rådman Jacobson. — Ja tewats — swarade A., och iycktes fast besluten att aflägga eden — Men betänk fig noga, Apelrotb, — fortfor ordföranden, — få att han icke begår någon falsk ed, ty met att himlens hämnd öfver menedern uteblifwer aldrig. — Men jag är ju alldeles oskoldig oc då få .. . — stammade Avelroth. — Men met Apelroth buru menedare fe ut: de gå bår fom skuggor, föraftade af både Gud och menniffor oc framsläpa ett eländigt lif, — utlät jig odröranden. — Ja, men jag är beredo att gå eden. Sedan domstolsordföranden ännu i några allwarliga oh aripande ordalag warnat Apelroth för mened, gick dock A. ned till bibeln, warpå domaren föreläste honom edsformuläret, men bunnen tll hällten af eden började Apelroth att stappla, slutligen tystnode han och flod der blef oh darrande. — Låt bli att begå en dålig handling; låt bli att swårja om ban ej fan, — förmanade honom ytterligare ordföranden. Ha, jag afftår från att fulljölja eden — fade Apetroth efter några ögondlicks besinnande samt tog fingrarne från brbeln och aflägsnade sig från dombordet. — Det war beskedligt af Apelroth, — fade ordsöranden. Det veslörs nu att utslag i målet skall afkunnas en annan dag, ehwad parterna Då komma tillstädes eder ej. — Modereform. I Paris pågår en wigtig reform i fruntimmernas klädsel. De förnäma damerna begagna icke mera på fina förmiddagspromenader långa släpande klädningar, utan korta. Man har ändtligen insett, fås ger en ktorrespondent, att det är opassande för ett fruns timmer att begagna långa klädningar, fom tyckas wara bestämda att rensopa gator och promenader från smuts, cigarrstumpar m. m. Hädanefter äro de långa flädnins garne inskränkta till salongerna och teatrarne.