Gotlands tidning – 4 maj 1865, sida 3

Article Image
2T2 OÖ0 ———— — — Minneslista för jordbrukare under Maj månad 1565. Under denna månad äro wårarbetena i full gång. Störfta uppmärkjamhet egnas ät såddens werkställande. Ogonblicket måste begagnas då jorden är tjenlig, och fåds den werkstållas inom kortaste möjliga tid. Lika nödwåns digt är lifmål att arbetet göres wäl. En lätt harfning gifwer ofta lätt störd. Säden måfte wäl betäckas och jorden redas, få att ogräs förstöras. På wända gräds wallat år det isynnerhet angeläget att starkt bearbeta jors den och på allt möjligt sält motarbeta bildandet af queke, fom i allmänhet är ganska swår att utrota och förefoms ma. Den trifwes bäst på lätt jord. Då säden är grodd och ogråset synes i jordbrynet, kan ofta en stark flättbarfs ning göra utmärkt god werkan och förstöra de späda oc gräsplantorna, utan att skada säden. cå snart säden blifwit sådd, börjar rotfruktsodlingen. Morötter och hwitbetor äro i allmänbet sådda redan i April. Rotabaggarne sås nu. En fullständig beredning och stark gödning af jorden bidraga wäsendtligt atill en god skörd. Pudretten, som blifwit under året samlad, fan nu med fördel anwändas såsom tillskott, om tilräctslig mängd af kreaturogödsel finnes. J annat fall kunna goda skördar beredas genom anwändande af ensam latrin: spillning, som likwäl då måste anwändas i större qvantitet. Fint jönderstampade, med swafwelsyra behandlade den åro utmärkt lämpliga såsom gödningomedel för roswor. Såsom lämpligt qvantam för ett tunnland fan anses 2 tunnor benmjöl, upplösta med 168 skålp. swafwelsora och 100 kannor watten. Wattnet uppblandas i i ett far med swafwelsyran och utgjutes sedan öjwer benhögen, helst uti en trålår, far eller dylikt. Massan omröres wäl och lemnas betäckt en månad, efter fortare, om få behöfwes, hwarefter den upptorkas med fint benmjöl eller sand, hwaraf 4 tunnor tillsättas för att underlätta ipridningen. Swafwelsyran är tjenligast för ben, om man will deraf snart hafwa nytta. Att behandla ben med höstgödsel m. m. fan wisserligen wara bra; men man fon lättelis gen genom affföljning med watten öfvertyga fig om att de skenbart upplösta benen finnas qwar oförändrade, fes dan benen en längre tid blifwit på sadant sätt behandlade. Hwar och en bör anwända de gödningsmedel som han kan åstadkomma, för erhållande af en god rotfrukteskörd. Rolfrukterna äro af otrolig wigt för ladugården, i synnerhet då det blir fråga om köttproduktion. De lemna under hela wintern ett godt faftigt foder, hwilket näst efter dranken är det billigafte, fom wi för närwarande hafwa att tillgå. Utan dem har swenske jordbrukaren swårt att täfla med den utländske yrkesbrodren, fom under långa somrar har ymniga grädbeten m. m. att tillgå, genom dem återkommer ban i åtnjutande af somma fördelar i afseende på fodrets billighet och fan ästadkomma lika goda och lika billiga produkter, om han dertill anwänder lika omsorg och skicklighet. Erfarenheten wisar, att rotirufs terna funna med stor fördel odlas i wårt land, om tills börlig upmärksamhet deråt egnas. Wi uprmana derföre alla jordbrukare att för rofodling på fina egor utse ett lämpligt fält, sköta och gödsla detta wäl, hwarwid wi som ledning rekommendera Edward Nonnens afhandling om rojodling, hwilken blifwit utdelad ar hushållningssäll skapet och finnes på boklådorna. Om försöket misslyckas, beror det i de flesta fall på skötseln. För dem som icke äro wana tillstyrka wi derföre att börja med ett litet stycke och utwidga odlingen i den mån af framgång. Kreaturen böra småningom wänjas wid luften, innan de släppas på bete. Låt dem icke på en gång öfwergå från torrfoder till det späda betesfodret! utan gif dem i början godt hö under nätterna. Låt ej fölstona gå i strängt arbete, då jölungarne äro späda! Får fölungen må godt i början, få blir han ofs tast en duglig häst. Att låta gödselwatten rinna från gödselstaden är det samma som att tappa bort fina pengar. AOA AA — — (Ånsåäadt.)

4 maj 1865, sida 3

Thumbnail