mA FE3433044i:2:5 Gotlands landthamnar contra Wisby hamn. (fortf. fr. N:t 6). Wi wåga ide inför E. K. M:t till fortfatt granfks ning upptaga åfwen andra af de petitionen hopsamlade historiska notiserna; men innan wi lemna petitionens his floriffa område, anbålla wi att underdånigst få erinra om den mycket egendomliga uppffattningssgrund, hwarefter petitionärerna tyckas bedöma olika swenska Regenters och Regeringars olika wärde, neml. efter dessa Regenters och Regeringars spcciella förhållande till — de från Gotlands landthamnar till Wisby stad inflytande afgifter: de, som om dessa afgifter ingenting förordnat eller fom derifrån befriat landthamnarna, helsas uttryckligen såsom store Regenter, men om dem, fom pålagt hamnarna dessa afs gifter, låter det i sanning helt annorlunda. Så får Drottning Christina — dotter till den store Gustaf Adoli — såsom hon i petitionen kallas (sid. 3), på nyss ans förda skäl, fin hårda dom, derföre att hon till upphjels pande af stadens, under danska tiden förfallna hamn bes wiljat den några inkomster från landthamnarna. Petis tionärerna måste wara i ofunnighet om, att äfwen den store Gustaf Adoli, under fin regering och enligt tids sens lågenbeet, hwilken ofta inwerkar äfwen på utomors dentliga regent:-harafkterer, genom utdelade privilegier och monopolier, genom stiftandet af särskildt berättigade ins och utrikes kompanier (Kopparkompaniet, m. m.) samt genom falts och spanmålshandelns förbehållande åt Kronan (åren 1628 och 1631), med flera under en tid af stora behof tillgripna nödhjelpomedel, instränkt handelns och näs ringarnas frihet; och det hade alls ide kunnat wara omöjs ligt, att, om Wioby under den store Konungens reges ring warit en swensk stad, äfwen Wisby då kunnat ers hålla, hwad Sjutton städer erhöllo, neml. ert och annat privilegium på landsbygdens bekostnad. — Så prisar petitionen E. K. M:ts fore Farfa der, egentligen i följd af Nåd. Brefwet af d. 9 Maj 1827, och brefwets fontras signant, Skogman, helsas Tåfom en af Sweriges uts märktare män, derföre, att nämnda bref fråntager Wisby de metanämnda ajgifterna. Men om den år 1852 tids förordnade Stal. Regeringen, fom med billig jemkning återgaf Wioby förut hafda förmåner, heter det betects nande: En Skogman med fina djupa insigter war (då) icke mera, och den klandras såsom ide trogen de i 1827 års nåd. Bref uttalade grundsatserna. — Betis tionen omnämner ide, att år 1859 d. 25 Maj satte E. K. M:t sjelf sitt höga namn under den förnyade Tara, enligt hwilken Wioby, till följe af bewekande skäl, fick uppbära Nådigst förunnade hamnbidrag från landts hamnarna. Hwad angår de flerahanda sifferuppgifter, rörande till Wisby från hamnarna influtna medel, m. m., torde dessa helt säkert Eräfwa en granskande uppmärksamhet; men