O DJ största Högtid tillstundar; en Högtig bwils fen englaröster fordomtima bådade med Herrand Iof, med Fridshelsning till jordens folk. En återklang af denna heloning ljuder ännu hwarje år denna höge tid till mötes. Hög och läg, rik och fattig, gammal och ung — alla känna de fig på ett underbart sätt deraf tjuste och hänförde. Få äro wäl de, hos hwilka, wid Julhelgens tillstundande, en g0d wilja ide uppens barar fig, fom ej ifrigt bemöda fig att glädje och frid under denna högtid må gästa deras hus och hem. Och ej blott för egen trefnad arbetar denna goda wilja; den känner behof af att dela med fig, att fprida glädje och frid jemwäl till andra. Det är detta behof, fom Fattigwårds-Styrelien, under en lång följd af år, haft att tacka för det beredda tillfället att i mången nödens och eländets boning sprida åtminftone en skymt af julfröjd