Herr Consul Cars Cramr och Wisby Stadspenningar. Wi hafwa icke welat wågra plats för nedanstående genmäle; men wi fästa wåra läsares uppmärksamhet på, huruledes Hr Lars Cramår, för att kunna få stöd för tillwitelsen, att wi begått ett stort miftag och warit otillförlitlige i wår uppgift, att stadspenningar al drig warit landthamnarne tillslagne, talar om to: lagsmedel och will göra dessa synonyma med ftadspens ningarne. Då nu dessa sednare bewisligen äro tills komne endast för Wisby hamn och af orsak fom wi förut uppgifwit samt oberoende af tolagsafgiften, som upptages öfwerallt i Swerige, så will det synas temligen klart, att med hr Cramårs ofwannämnda stöd faller också den hårs på uppförda tillwitelsen; och är det alltså hr Cramr, som fortfarande misstagit fig angående tillkomsten och äns damålet med de ofta afhandlade och för landthamnsins tresset få begärligblifna ftaddspenningarne. Mycket funs de wisserligen wara att anmärka om genmälets innehåll i öfrigt, fom dot, för bristande tid och utrymme, må förblifwa owederlagdt och tillowidare göra den werkan fom bet fan; wi komma dock snarligen, att i tidningen med: dela såwäl den till K. M:t ingifne i många fall märks liga petitionen om saken ifråga, fom äfven Stadsfuls mäktiges underdåniga utlåtande deröfwer, då aflmänheten alldrabåst fan blifwa i tillfälle att bedöma, huruwida landthamnsintresset har grundade skäl för agitatationen emot staden och def få orättmätigt och ofofterländför Elans drade hamn. Herr Cramrs genmäle lyder fom följer : Det ordande Redaktionen af Gotlands Tidning fört i N:o 40, 42 44, rörande den af mig mid årets Landsting wäckta motion i fråga om wid Landthamnarna inflytande medel och derxas anwändande, föranleder mig att, sedan Red. nu synes hafwa talat til punkt, afgifwa följande förklaringar. Red:s förmenande att Stadspenningar tillkommit först 1852 oc) då, af skäl att bereda medel för hamnbyggnaden i Wiobv, är i fanning ett stort misstag, och lika otillförlittig är Redaktionens uppgift att Stadspenningar ej tillförene warit Landtbamnarne tillslagne; gör fig Redaktionen beswär att taga del af Kongl. Brefwen af d. I Maj 1827, d. 16 Mars 1833 oh 15 Sept. 18353 rörande dessa frågor, få inhämtas häraj sstadganden fom anbefalla att: de wid Gotländska Tandts hamnarna inflytande Tolagsmedel (d. å. afgif: ter för in. X utgående waror, således Stads. penningar) (2) samt HamnBropenningor, Pola til. falla den hamn wid hwilken de inflyta. Här torde äfwen böra nämnas att Kongi. Brefwet af d. 19 Maj 1827 mar en följd af K. Maj:is Betalning om en noggrann undersökning af Gotländska Landthamnarnas tillstånd, samt att de öfriga 2:ne Kongl. Brefwen afgifwits som swar på Wiedo Borgerskaps förför att (til förmån för Wisbv) åtkomma Landthamnarnas inkomster. — För att nu ytterligare wisa huru otillbörlig och sned Redaktionens antydan är, den nemligen: att från Landet utgått den brandfackla fom förorsafat split och oenighet emellan Stad oh Land, bör äfwen här omnämnas att, sedan Wisbv-intresset åtskilliga gånger utan framgång sökt åtkomma Landthamnarnas intrader, förnyades detta försök år 1832 efter det man likwäl sörst (utan den egentliga Consumentens börande) beslutit begåra att Gotlåndska Allmogen måtte, til förmån för Wisby, beskattas genom högt uppdrifna afgifter å incd) utgående waror, detta förnyade förför rönte den framgång att, då tillförordnade MNegering, berättigade Misdo under 5 års tid få fig tillgodogöra förre delen af Landihamnarnas intomster såsom bidrag til betäckandet af det kostnadssörslag stort. 69,636 Ror, fom ansetts nödigt för sordningställandet af Wisby inre bamu, detta berättigande har Wisby dragit fördelen af ide allenast under de fötst bestämda 5 åren, utan fortgår dermed ännu sedan nära 12 år förlupit, och har Landtbamnarna endast under derna tiden ide allenast måst öfwerläta hela den summa til hwilren de endast bordt lemna bidrog, utan hafwa de tillskjutit omkring 30 å 40,000 Rdr derutöfwer, och sålunda måst till Wisby afstå mer än 100,000 Rdr under det de sjelfwa upparundas och förfalla af brist på behöfliga medel för sitt underhåll och förbättrande. Ett ganska stärta nde bewis på sanningen häraf wisa de t Kappelöhamn (en af de Landthoamnar fom ofta måste uppsökas af Postångfartvg oh andra, då Wisto hamn ej fan angöras) uyss timade olvckor. Hade neml. denna hamn fått disponera af egna infoms ster bwad för uppförandet af nödiga förtöjningskistor erfordrats, ERNER ANN EN ARNE ISEN RENARE NYTTAN. AVES IE TERESE FREE LF TI SARA vv;j ?