Gotlands tidning – 15 september 1864, sida 2

med en dotter af drottningen af Spanien. —— XFecko:revy. Hwaråt Preussen och Österrike fyftat ligger nu för öppen dag, och det bör för hwar och en wara alldeles tydligt att dessa barbareskstater proklamerat wåldets och den råa eröfringens rätt. J ståället för att det endast wille gälla beftiandet af tyskarne i Sleswig från det danffa oket, ryckas nu hundradetalstusen danskar uns dan Danmark, för att lyckliggöras af den tyska friheten. Och huru har den danska kungens hållning warit under hela detta krig? Sedan gammalt har Christian 9:e was vit en ifrig motståndare till den nationella danska yolis tiken och hans lydnad och trohet mot Danmark under 1848 års danfestyffa krig, då hans bröder följde upps rorsarmåns fana, härledde fig mera af karaktersswaghet, modlöshet och egennyttiga beräkningar, än af werklig tills gifwenhet för dess sak. Christian 9:e är tysk af själ och hjerta och har från barndomen insupit tyska tendenser. Novembergrundlagen, hwilken den 1 Januari 1864 skulle träda i gällande kraft, wäckte den prenssiska juns kerregeringens hat och fruktan, och ehuru den på fullt lagenligt sätt, med 40 röster emot 16 blifwit antagen, samt ide gjorde det aldra ringaste afbrott iden åt Slesa wig 1851 och 1852 tillförsäkrade provinciella fjelfftäns dighet, ansåg man densamma i Tyskland, mot bättre mes tande, för en inkorporationsakt af Sleswig i det danska konungariket. Reaktionen här i Swerge har äfven ges nom brochyren (— Dalmans machwerk —) eett ord i stormen i danft-tyffa frågan sökt utkolportera de tyska åsigterna om Sledwigs inkorporation. Det är också icke owanligt att få höra personer yttra, att tyska flormaks ternas anfall på Danmark war en följd af den af danska riförädet den 13 November 1863 antagna nya grunda lagen, och att det fan wara betänkligt för Swerge att antaga en ny riksdagsordning, fom måste af grannen i öster med yttersta misshag betraktad. Detta och åtskilliga andra tecken gifwa dessutom wid handen, att motftåndars ne till frihandelssystemet och till representationsförslaget nårma sig hwarandra för att styrka och stödja bwarans dra; och att reaktionen fortfarande arbetar i största tyfts het mot representationsreformen, det will synas alltmera klart. Också lärer det numera wara förnämligast Jus stitieministern fom strängt håller på teformförslaget, hvars före han äfven skall wara beredd att afgå om det skulle förtastae. Betecknande wore det emellertid om öfriga sta bråden skulle wisa fig likgiltige för just den fråga, som förskaffat åt nuwarande ministeren den popularilet, hwaraf den hittills warit i åtnjutande. På tal om Statsråden, kan jag icke underlåta att yttra några ord om tilljättningen af Ordfsörandeplatserna i årets landsting. Regeringen synes derwid hafwa hyllat twå motsatta och oförenliga grundsatser, och detta mwacs lande har i allmänhet wäckt en oangenäm sensation. J de fjorton län der Ordförandebefattningen anförtrotts landshöfdingen måste åtgärden få betraktas, att ingen ans nan lämplig person inom dessa landsting fanns att tillgå; men deri ligger påtagligen en grof och twifwelsutan orätta wis förnärmelse mot mer än hälften af Swerges intiligenta befolkning. 5 de tio län der landshöfdingarune icke uppdragits samma befattning, måste man deraf draga den för dessa landshöfdingar sjeliwe ingalunda mindre fördds mjukande slutsatsen att dessa af regeringen ansetts otjens liga. — Till det missgrepp fom regeringen i ena och ans dra fallet sålunda begått, har jag hört skulden wilja skjatas på civilministerns starkt utpreglade byräkratiska sympatier; men häremot kan ett ganska bejogadt inkast göras. Det är nemligen ett kändt faktum, att wid bes handlingen af alla regeringsärenden råder en få innerlig solidaritet, att då Konungen wisar sig obenägen att besluta i full öfwerensstämmelje med den föredragande departes mentöchefens hemställan, så ordna fig genast de öfriga Statsråden på dennes sida, antydande deras beslut, att gemensamt med honom resignera. Om nu, såsom det uppgifwes, Konungen warit af den åsigt, att inom famts lige länen annan person än landoshöfdingen skulle till landås tingsordförande utses, hwilken åsigt såsom fändt är icke wunnit framgång, få är det obestridligt att klandret åf wer Ordförandetillsättningen inom de fjorton länen solidariskt drabbar samtlige Statsråden. Härtill kommer det till samtlige landstingen aflåtna cirkulär med förständiganden, fom ganska wäsentligt ins skränka landstingens werksamhet och som äfwen gjort ett oangenämt intryck. Afsigten med cirkuläret är påtagligen att afklippa allt opinerande i twå frågor, nemligen repres fentationss och protektionistfrågan. Huru detta civilmis nisterns cirkulär, fom naturligtwis solidariskt gillats af öfrige Statsråden, än må betraktas, nekas kan icke att det förråder en fullkomligt opåkallad skuggrädsla. — Wäl wore derföre om ryktet, att en ny civilminister är att wänta, besannades, hwartill utsigt torde få gifwas uti det förhållande att Stasrådet Lagerstråles ögon på sista tiden ytterligare förswagats. Fuuntinmerssfeminariets kraftfulla föreståndarinna, fru