Utri kes. Militärkravallen i Rendsburg — i fig sjelf ide af större betydelse än de ofta förefallande slagsmålen mellan de olika staternas soldater i de tyska förbundöfäftningars na — skulle dot, genom det fått hwarpå denna sak tagits få wäl af den preussiska regeringen fom af tyffa förbundsdagen, funna gifwa anledning till en i fina följs der wigtig brytning. Wi anse oss derföre böra hår närs mare redogöra för denna sak. Den 21 Juli på aftonen affändes från preussiska högqwarteret i Aabenraa följande depeche till Berlin: J följd af de grofwa förolämpningar fom föröfwats mot prensfiffa soldater, waktposter och lasaretter Har general v. Goeben i middags besatt Rendoburg med en fombis nerad prenosist brigad och utnämnt en preussisk fommens dant på stället. Den hittillswarande förbundsbefättnins gen har under protest marscherat föderut. Från Rendås burg telegraferades följande middag: BPreusfarne hafwa besatt samtliga waktposterna utan att aflösa förbundås trupperna. — Nu kommer förbundsdagen med i spelet; ett ertrablad till DreddenersJournal för den 22 beräts tar nemligen: IF förbundemötet den 21 Juli framlades en anmälan från general Hake om Rendöburgg befättans de af preussiska trupper och förbundåsgarnifoneng afmar2 scherande till undwikande af blodiga konflikter. Förbundö församlingen beslöt att per telegraf uttala sitt gillande ar general Hakes förfarande och beordra honom att neds lägga en högtidlig protest mot Rendsburgs besättande. Från Förenta Staterna har man bekräftelse på unders rättelen om de konjedererades batalj med general Vals lace framför Frederick. De konfedererade hade, enligt de sista underrättelserna, upprifwit bron öfwer Monocacy och likaledes förstört kommunikationen på jernwägen mels lan Ohio och Baltimore, och de innehade Frederick; med 20—40,000 man hade de inryckt i Maryland samt hos tat Washington och Baltimore. Kommunikationerna få wäl med telegraf fom på jernwäg mellan sistnämnde stad och Philadelphia äro afskurna och guvernörsresidenset i Baltimore war uppbrändt. Twå unions-armecorpser skulle wara på wäg för att förswara denna plats. (Ett telegram har sedermera omförmält, att separatisterne dras git fig tillbaka öfwer Potomac.) Dresdener Journal af den 27 Juli wederlägger upps giften om general Hakes återkallande. Wien d. 27 Juli. Sedan Quaade förklarat fig wara oinskränkt fullmäktig, blef på grund af denna föra klaring den officiella konferensen öppnad i dag. Paris d. 28 Juli. Från Tunis berättas: Infurs genterna nalkas obehindradt hufvudftaden och afffära tills förseln dit. En efterdyning af uppträdena i Rendsburg har wisat fig deruti, att Lirtembergs deputerade kammare, enligt telegram till AB. och N. D. A. beslutit inlägga en högs tidlig protest mot preuosarnes wåldsamma besättande af Rendsburg samt uppmana fin regering att i i förening med andra regeringar sätta fig upp emot denna mwåldös bragd; skolande kammaren bewilja dertill erforderliga medel. — Så besynnerligt det låter, så fröjda sig dock nordtyska tidningar öfwer oenigheten i anledning af Nendös burgssaffären, anfeende den egnad att befordra den tyska enigheten, förmodligen genom det nya öfwertag de hope pas att saken ffall gijwa Preussen. Händeljerna i Rendoburg äro fortfarande föremål för allmänhetens uppmärkjamhet. General Hake har den 24 olifwit ajsatt från sin plats jom chef för erefutionös itrupperne oc man fan antaga att orsaken dertill war hans flathet mot prins Fredrik Carl. Från Frankfurt berättas, att en hög perion (hertigen ar Coburg?) ytts rat, det Hake hade bort gifwa order att flänga Rendås burgos portar för preussarne. J öfrigt synes af de upps lyomngar, fom nu framkommit från begge sidorna, att äfwen officerarne deltagit i uppträdena samt att sjnke å lasaretterne werkligen blifwit molesterade. Frän flera häll anses Preussens djerfhet säsom första steget till en fullständig eccupation ar hela Holstein. Andra påstå, att det atillämnade stora Sleswigsholsteinska mötet, fom skulle ega rum i Rendeburg d. 25 Juli för att protes stera mot en preussisk-österrikisk interimo-styrelse, förans ledt preussarnee inryckning. Men så stor betydelse torde dock icke Preussen sästa wid de sleswig-holsteinska folks demonstrationerna.