Gotlands tidning – 9 juni 1864, sida 2

nöje, fom tvi framlägga för wåra läsare bewisen om det lyckliga förhållande och framstående rum, fom, jemförelfes wis med fafta landets folkskolor, Gotland i detta affes ende intager. — Af Swerges 3,391 egentliga Folkjtos lor woro år 1862 icke mindre är 1,213 flyttande; men de olägenheter fom widlåda de sednare, har man Hhårfås des nästan helt och hållet undwikit, i det att på Got: land finnas 70 fasta och blott 1 flyttande. Wermland och Småland äro deremot de orter, der de flyttande ffos lorna företrädeswis äro rådande. J Carlstads stift funs nos 180 flyttande mot 22 fasla, i Wexiö stift 139 flyts tande och 40 fasta, i Kalmar stift 102 flyttande och 54 fafta, i födra delen af Linköpings stift 63 flyttande och 44 fasta o. s. w. I enlighet med hwad dessa förhållans den antyda, wisar sig ock behofwet af skolor, så widt det framgår ur innewånarnes antal, wara i olika orter i ganska olika grad tillgodosedt. Detta förhålande är mest fördelaktigt på Gotland, der i medeltal för 736 innes wånare finnes en skola, och i Malmöhus län, hwarest finnes en för 862, under det att i Weriö stift blott fins ned en lärare för hwarje 1,550 innewånare, eller jems förelsewis ungefär hälften få många skolor, och i Carls stads endast en för 1,600. I en del orter, såsom Stås ne, slättbygderna af Uppland och Östergöthland, Nerike m. fl, och särdeles på Gotland befinnes wäl, att största delen af de wid inspektionen närwarande barnen njus tit underwisning i skrifkonsten, men i andra orter har knappt hwartannat af dem fått öfning i denna högst nöds wändiga färdigbet. Med underwisning i räkning är förs hållandet ännu sämre: antalet af de wid inspektionen näts warande fom deri erhållit någon underwisning, sjunker äfwen i de bäst försedda landskapen till hälften och dere under, i wissa skogobyggder ända till en sjerdedel af bars nens antal. Endast på Gotland hafwa nästan alla varn blijwit öfwade i räfnefonften. — Bränwinsutskänkningen på Söndagarne tyckes i följd af någon slags öfwerenskommelse inom en wiss kreto, hafwa blifvit föremål för agitering, då förslag om förbud för utskänkning af spirituosa på Sönoch helgdagar nästan samtidigt wåckts hos Fullmäktige i de flesta af Sweriges städer, och merändels genom presterskapets åtgöranden. Såsom wi förut redan omnämnt förkastades förslaget af Stadsfullmäktige i Göteborg, och har sedermera samma förslag utan votering fallit wid behandlingen deraf hos Stadofullmäktige i Örebro der endast twenne Fulls mäktige yttrade sig för inskränkningen. De fleste ansågo nemligen förbållandena derstädes icke wara så betänkliga, att de borde föranleda en lagstiftningsåtgärd, som skulle föra med fig få många swårigheter, obehag och möjligts wis lagbrott, fom den ifrågawarande, utan hoppades man, att den tydliga förbättring, fom inträdt sedan ett tiotal af år, stulle fortgå utan widare twångsåtgärder, men befordrad af stigande upplysning och en bättre anda hos befolkningen; — ett för presterskapet wärdigare medel att anwända wid superiets motarbetande, än att yrka på restriktiva åtgärder, fom komma att öka lagbrottens ans tal, bejolka celljängelserna — och blifwa upphof till ett wida skadligare hemsuperi. — Litteratur. Af Swensk Månadsskrift för fri forskning och allmän bildning, af C. S. Warburg, har utkommit Majahäftet, hwilket innehåller följande upps satser: Om det gamla skolsystemetd faror, af Olof Enes roth; Medeltidens magi: II Kyrkans magi, af Victor Rydberg; Sånger af Beranger, af Swen Tröst; Ans mälningar af nya skrifter, af W-g, samt Notiser: om kyrkodörrar af G. B—z, med en större oh en mindre planche. — Rymning från fartyg. Enligt från fleppås mäklarne her Funch, Meincke Lendt i Newyork ins gången underrättelse, har det efter fleråriga bemödanden lyckats dessa her att utwerka antagandet och publicerans det af en lag, hwilken få betydligt skärper straffet för desertörer från fartyg, att det är antagligt att detta obes haaliaa förhållande deriaenom betodliat kommer att infFfrårs