Gotlands tidning – 26 maj 1864, sida 2

UCtlTWar. Sjöträffningen i Helgolandsbugten. (Dauska marineministeriets rapport.) Efter det fregatten Jyland den 6 Maj hade förenat fig med fregatten MNils Juel och korvetten Heimdal på höjden af Christianesand git den samlade eskadern fås der ut under befäl af örlogskapten E. Suensen, fom hiss fat fin flagga på Nils Juel, för att enligt ministeriets order kryssa i Helgolandsbugten. Den 8 kl. 10 f. m., då eskadern stod in mot Röde Klif, kom en ångfregatt i sigie. Fregatten IJylland fik order att uppsöka den och fom fl. 123 tillbaka med rapport, att det war engelska fregatten Aurora, kapten Me Clintock, fom dagen förut bade warit tillsammans med den fombinerade dfterrififfs prensfiffa eskadern; wåra fartyg fingo strax ångan upp och gingo sydligt för att söka fienden. Kl. 1 4 e. m. drejade eskadern bi utanför Smaldyb för att genom faps tenlöjtnant Hammer erhålla bekräftelse på underrättelsen om att den förenade tyska sjöstvrkan den 6 på aftonen löpt ut från Curhaven och befann fig i farwattnet mel lan Elbe och Helgoland. Efter det aftal war träffade med kapten Hammer om tunnors och märkens utläggning i Smaldyb, för den händelse wåra fartyg skulle bli twungs na att löpa in der, gick eskadern under segel S. W. hän mot Helgoland. Kl. 11 f. m. warsnades en stark rök i S. S. W. och kl. 12 fom den fiendtliga eskadern, beftåens de af twå österrikiska fregatter och tre preussiska mindre ångare, i sigte, hållande ned mot wåra fartyg, fregatters na med strukna bramstänger och flaggorna på toppen. Signal gafs åt wåra fartyg: Angan upp, beflå fegs len, flart ffepp och följer den fommenderande i tätt sluten kölwattens ordning. De fiendtliga fartpgen hade emellertid närmat sig wåra på omkring 3000 alnar; fregatten Schwårzenbergfrämst, på något afstånd Radepfy och längre bort de preussiska kanonbåtarne. Platsen war S. O. om Helgos land, på 10 eng. mils distance derifrån. Wädret wackert med lätt ostlig bris. Sdmwarzenberg öppade nu elden med fina pivotskas noner od) försökte fort derefter genom att lägga roret babord gå för om ef; då Hetta emellertid förhindrades af wåra fartyg, genom att falla af åt babord, afftod det från fin affigt. Eskadrarne woro nu komna nårmare hwarandra, flys rande motsatta kurser, N. oh S., oh Schwarzenberg mottog wår första eld på 5 å 6 kabellängders håll (15 — 1800 alnar). Farten minskades och engagementet blef allmänt omkr. fl. 32 e. m. De preusfita kanonbåtarne hade icke följt öfterrifars ned rörelser utan sökte, genom att hålla fig i sydwestlig rikning om dem, att beskjuta wåra fartyg långskepps. Afståndet, 4 — 6000 alnar, war emellertid mycet för stort och deras eld blef derför utan werkan. Då wår linie hade passerat de österrikiska fregatterna drejade den jemnt styrbord öfver, för att komma in mels lan de österrikiska och preussiska fartygen till att förbins dra detta gingo de sednare framåt, medan österrikarne ges nom att göra kontramarsch flyrbord öfwer sökte kasta fig emellan; wid detta tillfälle lyckades det wåra fartyg att gifva de fiendtliga fregatterna några wäl riktade lag för in. Den österrikiska och danska eskadern git nu efter denna manöver jemnsides, efter hand styrande SSW. och W., danska eskadern ytterst och kanonbåtarne ungefär i centrum. Nils Juel upptog striden med Sdmwars zenberg, Jylland och Heimdall med Radetzkv. Wår linie war wäl sluten och wåra fartyg gjorde förträffliga skott, isynnerhet sedan afståndet efter hand blifwit mins stadt till 2—3 kabellängder (6—900 alnar). Hfterris tarnes eld war särdeles wäl riktad och underhållen, oats tadt de blefwo häftigt beskjutne. Kanonbåtarne woro nu likjom under hela affären på betydligt afstånd och deras eld utan effekt. Mot klockan J 4, då kampen warat oms tring 13 timma, uppläcktes eld i Schwarzenbergs före mätesegel, statk rök fågs uttränga ut def batteriportar och def kanoneld saktades märkbart; på mår sida fördfas des ansträngningarna och wår eld war af utmärkt were Pass Hå Met F J KÄNT