mAA 3 38 33 33 A 2— 2 2Feto:revy. På skarpskyttekorpsens i Westerås framställning, rös rande utrustandet af en bataljon friwillige, som, under eget befäl och på respektive föreningars bekostnad fullt uts rustade, skulle erbjuda fin tjenst är Danmark och i def arme ingå, har wår Krigsminifter, enligt hwad man af tidningarne finner, swarat: att förflaget står i frid med de för ett lands neutralitet antagne och gållande grund jatfer. Det är måkwärdigt, hwad man blifwit öm om neutraliteten nu, då det kunde komma i fråga att uttala fig för Danmark. Jcke längre sedan, än förlidet år, war man mindre noga. Wid en wiss liten badort på Gotland kunde då en swensk Djwerste ställa fig i spetien för en insamling åt Polackarne medelst en för öfrigt ganska lyckad theatralisk framställning. i hwilken Polo: nia till en början wisade fig i bojor, hotad af Barbas rens giBel, men till flut tackade Gud för tillfämpad frihet och fjelfftändighet. Hwar och en swensk har nas turligtwis intresserat och bör äfwen fortfarande intressera fig för Polen; men sanningen att säga, få fann jag doc denna framställning något djerf. Hwem fom menades med Barbaren, och hwad öde man unnade eller tids tänkte bonom, det war påtagligt. Men kunde man då tillåta att en OÖfwerste, en i tjenst warande militär, fås lunda utfärdade en krigsjörklaring mot en Potentat, med hwilken wår Konung befann fig i fredligt och få kallad: wänskapligt förhållande, få borde man och nu funna tillåta bildandet af en korpo friwillige, hwilka ju icke ämnade uppträda såsom någon friskara eller röfwartrupp, utan hade för afsigt att i den danska armåen warda införlifs wade. Den nu i dagen lagda ömheten om nenttaliteten får ju eljest skenet af ajwoghet mot Danmark. I alla fall, och om Vejfteråd? m. fl. skarpskyttekorpser werkligen och på allwar wilja målet, få lärer wår regering fwårs ligen funna förbjuda medlen. Något wisst antal af ins alles eller på en gång aftesande friwillige lärer mår res gering icke funna komma att bestämma, och den lärer wäl lika litet funna förbjuda desse friwillige att på dansk jord bilda fig till en sluten trupp oh såfom sådan ere bjuda sin tjenst åt Danmark ech att ställa fig under danskt öfwerbefäl. Gatuoroligheterna i Steckholm böra högt och almar ligt både ogillas och bestraffas; men att för dem skolla Aftonbladet eder tillställarne af opinionamötet, will jag finna oådelt. Dagligt Allehanda med fin bjertlösa upps maning till liknöjdbet för Danmark torde fnarare hafwa retat dettill. Jag förstär ide denna tidning. Förlidet år war D. A. alldeles ursinnigt i fin krigeifwer mot Royssland och i fina beffyningar och oqwäden mot både Rossland ech särskildt den roske Kejfaren, ja få, att 3 8 I mom, Tryckfrihetsförordningen wäl hade kunnat finna tillämpning. Då bade D. A. all möda ospard för att wisa, att Polens öde anginge of få nära, att wårt deltagande i dass strid wore ett nödwändigt fjelfför: fwar, hwilket måste wågas till hwad pris fom belft. Nu åter skola mi ide hafwa någon hwarken moralisk eller annan förbindelse eller orsak att inttessera oss för Danmark. D. A. aick en gång i höftas till oh med få långt, att det wille finna det för of fördelaktigt och be: tivggande, om Danmark uppginge i Toskland, i hwilket fall wi skulle få en stormakt på hwardeta sidan om oss, bwarefter rivaliteten dessa makter emellan skulle blifwa wår säkraste garanti. Kan täånka! Tyskland såsom bes skyddande stormakt, och såsom motwigt mot Ryssland! Alt allmänheten ide både kommet under fund med och fördömer sådana inkonseqvenser, fom D. A:s, sådant är ett bedröfligt bewis derpä, att swenska folket börjar faks na fjeltftändigt omdöme och låter inbilla fig bwad fom helst. Eljest skulle ju rätta halten af de intressen och sompatier, dem D. A. omhuldar och fötjwarar, inart skönjag och i söljd deraf ingen tillit fästas mid denna tidnings kolitista utswäfningar. — Jag hopvas likwist i det längs sta, att wår regering, i samtråd med Frankrike, har nås gon plan i görningen, fom måste hemlighållas om den skall lyckas. Med England fan naturligtvis ingen fås dan uprgöring ske. Hwad Palmerston och Russel i dag lojwa, kan i morgon förnekas och brytas af andra jolls rande wargubbar, fom då fommit till styret, och jag håller Napoleon Ill räkning derför, att ban sprängt den nimbus, fom omgaf Gngland, att han qwärt det engelska öfwermod, fom förut stiftade lagar öfwerallt och för bwils fet folken i fin dumhet böjde fig. Alltsedan jag började