Gotlands tidning – 24 mars 1864, sida 3

att kupan går ut. — Nog fattas ej bewis på att, uns der winterhwilan, äfven samhällen med ung drottning aått förlorade, men sådant är en följd af andra orsaker, oh — äfwen då bar, fom oftast, bi:egarne fjelf: wa gett fina bi dödostöten, ehuru sådant skett ouppfätlis gen. Att bien blifwa misshandlade, ech att biskötseln år wanwårdad behöfwer ej mera bewisas. Men att den tid skall komma, då på Gotland, fom på några andra ställen i Swerige, en inkomstgifwande och ändamålsenlig samt, efter nyaste uppfinning, på mwes tenskapliga grunder stödd biskötsel skall få sitt inträde, det är min öfwertygelse; ty när de många och fora förs delar, fom derigenom winnas blifwa kända, då är redan det jörsta sieget taget oh få, fan man hoppas, skall mås let hinnas, att den Dzierzonska biskötsels-methoden skall blifwa antagen och tillerkänd det stora före: träde den äger. Dzierzone princip består i att man a) förer för: må bien till att uppgifwa willkorligheten i de: ras werks byggnad, och b) inrättar bi boningen i och för fig odelbar, få, att dess innehåll i hög: fta grad år delbart D. o. s. bieno egensinnighet maste brytas, så att biskötaren har i sin makt att låta dem bygga rvå de ställen och i den riktning han önskar; hwartill bisboningen har en sådan inredning, att man når fom belft Fan ba tillfyn till fina bi för att, funna uttaga hela biwerket, (bien med deras fafs bvggnad) hwarje kaka särskildt och undersöka ett fambhäls ler tillstånd och styrka, samt åter insätta dem i samma ordning; att, om ett samhålle mistat fin drottning, på den tid då bien, i brist vå passande Yngel, ej funna bilda fig en annan i stället, funna tillsätta en annan befruktad drotte ning; få att ett sådant samhälle då komme till helsa och styrka igen och icke gerna går förloradt, såsom eljeft wans liga följden af drottninglöshet är i den gamla methoden; att när ett samhälle tilltagit i styrka, funna bilda afs läggare (konstgjord swärm) genom att uttaga några yns gelkakor jemte litet bi, och insätta dem i ett tomt bi-rum, hwari det nybildade samhället får bygga och bo; och fås medelst föröka antalet af bisfambällen, utan att låta bien swärma, eller, fom efter gammalt, behöfwa wakta på swärmningen; att, efter behof funna utwidga rummet i bisboningen, så att ej någon trängsel, fom förorsakar owerksamhet, får åga rum; att, om ett jamhälle är för swagt på bi, kunna förs stärka det, genom att uttaga några yngel:fafor från ett annat fom är starkt; eller om ett samhälle ej hunnit fams la få mocket honung att det med säkerhet fan öfwerlejwa wintern, likaledes kunna förse det med honungåskafor, från ett annat som har öfwerflöd derpå; samt slutligen: att, med lätthet kunna skörda honung utan att behöfwa döda ett enda bi. Således finna Biwännerna, redan af det här anförs da, att biskötaren fan ingripa och hjelpa fina små fos sterbarn, bien, wid hwart och ett påkommande tillfälle. De stora fördelar som uppnås dermed, äro ögonskenliga; ty hwem skulle ide wid någon liten bekantskap med mes thoden, inse ändamålsenligheten af denfamma, och tills strjswa def uppfinnare, Dzierzon, den ära och berömmelse ban genom denna fin uppfinning förskaffat fig! Och hwilken Biwän, med kännedom om ändamålet med dens na method, skulle wara så partisk och widhängsen ett gams malt, att han skulle fastblifwa wid den, i alla delar bräde liga, sekwanliga methoden, och anse det för mera fördele aktigt än att fålja med fin tid framåt? Det har härmed warit min affigt att komma Bis wännerna tidhanda med en upplysning om, större delen, bristerna i fwårninningg biffötfeln, fomt om principen i och förbelarne af den Dzierzonska: emedan jag genomgått både det Theoretiffa och Praktiska i Biskötseln. Warbos i Sanda den 16 Mars 1864. Ludw. Wahlgren. FFFA åå RR AA