Gotlands tidning – 3 mars 1864, sida 2

redden och wara färdiga att gå till sjös, nemligen: Skrufs liniefteyvpet Stockholm, ångkorvetterna Thor oc) Orädd. Utrikes. Från Polen skrijwes till Dftfee-Zeitung: I natios nalregeringens i Warschan uppläckta archiv har man bland annat funnit en jörteckumg öfwer de summor, fwarmed enskilte godeegare i Podlachien dels fåfom ordinarie, dels sasom utomordentliga bidrag understött uppreoningen. I följd deraf har den roska regeringen ålagt hwarje i före teckningen upptagen godsegare lika stor kontribution fom hang bidrag till uppreoningen. Sålunda mäste t. er. en berr v. Girycki betala 30.000. en fröken v. Dernalowecg 20.000. en br v. Krzenowskt 10.000 polska gulden. — Enligt Cywila hafwa i Podlachien uppträtt tre nya små insurgentafdelningar, hwilka förenat sig med de der förut stående afdelningar. — Jnjurgenichejer, i moiwods stapet Lublin, Kruk, hade genom sitt stränga handhafs wande ar diicwlin till den grad mot fig uppretat de uns der honom ftående afdelningsanförarne att de wägrade att längre tjena under honom och wände fig med fina flac gomal till nationalregeringen. J anledning deraf har nationalregeringen efter närmare undersökning af saken fråntagit Kruk öfwerbejälet och lemnat det åt infurgents chefen Sawa, — Kruk har rest till utlandet. — HI krets sarne Kalisch och Kawa hafwa i dessa dagar tre nya ins surgentafdelningar uppdykat, komne från provinsen Posen. — Den 12 dennes blejswo på citadellets glacis i YIVars schau insurgentanföraren Jankowski och nationalgendars men Schlinger hängda och en donsk kosack för desertering till insurgenterna skjnten. Sednaste underrättelser gifwa mid banden, att tyffars ne, fom omkring Dybbölställningen hopat truppmafor från både norr, wester och föder, nu ämna att skrida till anfall på detta Håll; och förpoftfäfningen i går mäste hafwa warit rätt allwarsam, då den kostat danskarne 100 man döda od) fårade. Det återstår att få fe, om Dybs bölställningen blifwer lättare för tyskarne att taga nu, än 1848, då de fingo återwända med oförrättadt ärende och blodiga bufwuden. Fredericias bombardement 1849 fos stade dem den gången hela deras belågringsartilleri och 1800 fångar. De flå nu norr om Kolding och det läs rer wäl äfwen denna gång gälla Frederica. Hamburg d. 20 Febr. Angående tyskarnes ins rockande i Juland och Koldings utrommande hafwa wi ännu blott danska underrättelser. Nya extratåg föra nya trupper norrut. La Wrance för i går yttrar att danska frågan, til följd ar Dybbölo och Fredviciad belägring, blifvit en europcist fråga; Frankrike begår af de toska stormakterna bindande och tydliga förklaringar och ämnar, om dessa icke äro tillfredeställande, afgtfiwa föreställningar i likhet med England, för att skydda Danmark mot ett orättfärdigt styckningsförsök och bewara den eur peiska jemwigten. Lord Palmerston yttrade i går: ett anfall på Juts land från Tysklands sida skulle ytterligare öka den res dan begångna wåldsgerningen. Hannnover och Kurhessen sände inga gesandter till Tlirzburg, der ministerkonferensen slöts i går. Frant har blifwit österrikisk krigsminister i stället för Degenfeld. Furst Sapieha har flytt ur fängelset i Lemberg. Polska resningen börjar åter. J Athen har ett nytt tumult egt rum. Hamburg d. 22 Febr. Frankrike och England fås gas hafioa kommit till öfwerensstämmelse i åsigter. Å Wiirgsburg har beslut blifwit fattadt att sända förs bundotrupper till Holstein i och för arfföljdsfrågan, samt att mobilisera flera kontingen ter. Spänningen mellan Preussen och Sachsen är så stark, att Maneuffel säges hafwa hotat med ett eventuelt bes sättande af Dresdden. Preufiffa gardesregementen flå i Kolding, men torde dock knarpast gå längre norrut. I förgår töreföll en förpostjäktning wid Sundewed. Om Onsdag blokeras alla sleowigholsteinska öfterijös hamnar, utom Neustadt. Uppbringandet af toska skepp kommer troligen att af förbundet betraktas såsom dansk krigoförklaring. Osterrike skickar till Nordsjön ett linieskepp och en skrufforvett, till Venedig 50.000 man. Wiemar befästes. Juarez har afgått till förmån för Oriega, fom oms miner att förklara fig för kejsardömet. Af hit komna telegrafunderrättelfer fer man, att de danska krigssartygen uppbringa ide ensamt prenesiska och österrikiska, utan i allmänhet alla wska fartyg de komma önver. Sedan salunda mecklenburgska och hamburgska fartyg blifwit tagna, lade regeringen i Hamburg d. 20 dennes beslag på danska postamtet derstädes. Tosta förs bundsdagen har å sin sida beslutit att alla danska fartyg som öfwerkommas skola tagas. Osterrike skall ha swa bes flutit att till stydd för fin handelsflotta mot de danska