Gotlands tidning – 11 februari 1864, sida 2

Article Image
Är Danmarks sak icke vår ?) Anekdoten om Tysken, som företog sig att aus der Tiefe seines Bewusslsevns konstruera en kamel, är förmodligen bekant. Den anekdoten är skälmsk, vi medgifve det, men nog har den sin tillämpning påldetta folk, som under sine idealistiske filosofers ledning sä länge svamlat omkring i abstraktionernas rymder, tills det slutligen tager sina egna inbillningar för verklighet och i vår tid vill med våld tvinga oss sansade Skandinaver att tro på tyska bjernors fixa ideer. Tysken, kollektivt tagen förstås, vill nu aus der Tiese setnes Bewusstsevns konstruera äfven geografien. Att Tyskarne, naturligtvis såsom landsmän, velat tillegna sig Oehlenschläger. Tegnr och andra våra stora namn, det har man allenast skrattat åt; men nu vilja de äfven tillegna sig Schleswig, och det på fullt allvar, som det tyckes. Sådant går dock för långt, och det blefve en evinnerlig nesa för vår tid, för vårt och många andra länder, om ett sådant röfvartåg skulle få ens företagas, utan förtjent näpst. Att döma af åtskilliga underrättelser, dem vi till det tyska folkets heder vilje anse sannfärdiga, utgöra dock de, som egentligen och genom mångahanda föga aktningsvärda bearbetningar föranledt anfallet på Danmark, allenast en sämre del af det tyska folket; men af desses terrorism förmäles den aktningsvärda delen af folket vara öfverflyglad och beherskad. Att så kunnat ske, det måste dock bevisa, antingen att äfven Tysklands furstar äro i sjelfva verket turnarnes och den vilseledda mobbens själafränder, i hvilket fall väl den engelska tidningen hade rätt att tala om Tysklands vfurstemobba, eller att das grosse Baterland styres af en hel skara regenter, hvilke icke förmå regera sina folk. I hvilketdera fallet som heldst är faran lika stor. Fegt och undfallande inför en mäktigare, eller der det möter allvarsamt motstånd, skall ett sådant folk aldrig tveka att lyda sina nycker eller att blindt följa sin grofva egoisms ingifvelser för att kränka en svagares rätt. För helgden af ingångna fördrag, för heder och rätt har man inga garantier att vänta af ett folk, som låter och får låta sig ledas af ansvarslösa brushufvuden, hvilka af oro och omstörtningar hafva allt att vinna, ingenting att förlora, och hvilkes samvete har gått upp i deras tyska fåfänga. SchleswigHolsteinismens nuvarande koryfe, Hertigens af Augustenburg anspråk tyckas bevisligen vara alltför tvetydiga, för att icke deras understödjande skulle i bederligt folks ögon nedsätta äfven dem, som arbeta på sagde hertigs upphöjelse. Man torde dock äfven kunna bär omkasta det gamla ordspråket och säga : qvalis grex, talis rex, sådant folk, sådan regent. Den planen att skaffa Tyskland en mäktig och beqväm örlogshamn i Östersjön, eller att göra landet på båda sidorna om Eidern till tyskt, eller att göra Eidern sjelf till en mäktig tysk kanal emellan Nordoch Östersjön, o. s. v.; den planen borde icke få hota Danmarks trygghet och bestånd. En sådan stormaktsrol skulle Tyskland icke heller kunna uppbära. Äfven nu förspiller ju Tyskland Europas aktning och ådrager sig åtlöje genom det sätt, på hvilket dess kejsare och konungar m m. öfverbjuda hvarandra I popularitetsjagt,, eller låta personliga tycken öfverrösta gemensamma intressen Fördundsdagen skall representera det hela, men hvar och en går, äfven i gemensamma angelägenter, sin egen väg. Ingen skall förtrycka den andre, men ) Vi hade nöjet att redan till Tidningens förra Ner emottaga denna artikel, som då för bristande utrymme måste uppskjutas. Att stridens början icke var känd af förs. då uppsatsen nedskrefs, förringar likväl icke det intressanta i framställningen om orättmätigheten i tyskarnes tilltag. Red.

11 februari 1864, sida 2

Thumbnail