Gotlands tidning – 7 januari 1864, sida 3

del, aft herr Demontewcicz fortfarande är natienalregeringens ombud för Norden. Återstår nu att få meta hwems ombud br Sowinski, fom äfwen upvgifwite mas ra fommifarie för Norden och hos hwilken hr Peles, eller rätteligen juden Tugenholt, är anställd, egentligen kan wara. Jnnan jag lemnar den politiska afdelningen af denna revv, fan jag icke underlåta att: vttra några ord om Den ryffspolffa striden. J Polen kämvar fortfarande bilds ningen mot barbariet, ett högsint josterländskt sjelfständiabetåsfträfwande mot den krassaste despotism; det är en strid, hwaraf wår werldsdels framtid i wäsendtlig mån beror, — det är den europeiska kulturens strid emot Asiens råbet och jörtryock. — Att kejsar Napoleon warit betänkt på att lemna Polen fitt äkraftiga understöd, är numera med wisshet bekant; men Englands trolösa polis tif bar hittills hindrat honom. Nayoleon fan likwäl wara lugn; ty Englands falska och egoistiska handelåpo: litit har snart blifwit en få tung börda för hwarje fri nation, fom är mån om fin sjeliständighet, att England fommer att blifva anfwarigt för det widtutseende krig fom nu botar Europa; det stolta Albions tid att lida följderna deraf torde derföre snart inträffa. Och haru tung skall icke denna usla politik kännas hos Polens äds la felk, hwilket snart under ett belt års tid kämpat för fin befrielse från det rvska despotiska bödelswäldet! Polen lider, blodet strömmar, bjertan brista hwar minut; Tygellös barbaren framfar. Snart är kanske kampen slut, Lugnt Eureva åjer mordet. Mördarn skrattar uti mjugg. At de diplomaters skrämskott, åt de papperssablars bugg. Julen har företett en ganska blåsig fysiognomi, med en omwerlande temperatur, som känbart angripit wåra fenstinntioner; jag menar naturligtwis froppås och ide stats. Det förstås att juloset bidragit att göra fnufs wan ech tkröstwärken enwisare och swärare. På landös boggden bar man ett nätt flinfföre; men i, staden och dess närbet går det mindre lättfärdigt. 2 2 Påztal om wäderleken, få tror jag mig, genom en egen händelse, hafwa kommit i tillsälle att funna unders rätta er, buru det noss ingångna året kommer att gestalta fig i några ganska wigtiga omständigheter. Jag köpte häromdagen uti br Ljungbergo bod en låda 7La Salas manbdraseiaarrer och gick derefter hem, för att njuta af qwäflsbratan wid läsningen af Eu samling Dikter af E.7; men då jag för att öka trefnaden skulle tända mig en cigarr, hade gosen i boden till omslag anwändt ett arf mafulas tur, jem genast frapperade mig för def gammaldags stil, oh da jag alltid intresserat mig för dylika fynd, kunde jag naturligtwis ickel underlåta att taga reda på innes hället. Med flora prentade ech sirligt ut storda bokrtäf: wer lästes öfwerst på ena sidan: Några MärkesTeken på Junledagarna, och börjande med hwad fom händer, ifall Juldagen infaller vå Söndag, fortfatte jag tilldef jag läste följande: 76. Faller Juledagen på Fredagen, tå warder en omfliftelfes Winter, god Wår, god Sommar, och fullgodt år; — det är ju en lycklig srädom det hår, tänkte jag; få nu fe hwad L.. y fannos UfbetesBrräfningar säga. Derefter wände jag om paps veret, och der stod med samma firliga flil såsom rubrik: Några MäårfesTefen om thet stormar om Nätterna i Inlebelaen; — och jag skyndade genast att efterse, hwad fom förutspåddes för sjunde natten, såsom den meft flors miga, och läste: Stormar thet på siunde natten, betyder att många Konungar strida under Eoms mande året. — Jaa begaf mig genast tillbaka till koden och Bad att få köpa resten of den makulatur, hwaraf en del sålunda kommit mig tillhanda; — men — oo mel — jag bade fått sista arbet, — och hr Ljunas berg aniög för troligt att allt det öfriga af detta märks wärdiga manuskrivt, fom skall hafva warit många arf. olifwit i smärre delar sönderrifwet till strutar! och på detta fått hafwa genom ett oblidt öde, kanske de wmigtis aaste förntsägelser gått förlorade för menskligheten! — Emellertid skall jag noga bewara det ark, fom genom en tillfällighet blifvit räddadt undan förstörelsen, — fämwis da jag icke kommer att skänka detsamma till Riks-Arkivet. DÅ man öfwerallt och i ala landsändar forskar efs ter, huruwida några tecken wisa fig, att Swerge rustar för fria till wåren, få bör det ide förundra att man äre wen bär är waken för dylika observationer; men Hittills bar ingenting wisat sig som härstädes tyder på någon owanlig werksamhet inom det militäriska området. Bråds stan och förifmareswvurmen inom ftabåserpeditionen, är man numera få wan mid att böra talas om, att ingen förundrar fig deröfwer; man ler endast deråt, ryter på areln och på fin böjd vttras: åh f-nu7. Likwist har det wäckt en wiss uppmärffambhet, att ammiunitionåbodars neg afstånd från kyrkan uppmätes och det wäderstreck, hwari de äro belägna antecknas; — detta är också allt, ech kan ni se några krigiska demonstrationer deruti, — så icke mig emot. Boliwar.