Gotlands tidning – 7 januari 1864, sida 2

Danmark. De sednaste underrätteljerna från Danmark äro högst oroande. Ått Konung Christian farkt lutar åt betys dande eftergifter för Ryflands, Tysklands och Englands förenade prefion, är otwifwelaktigt, likasom art Kos nungen welat åtminstone suspendera grundlagen , fom skulle tråda i kraft d. 1 Januari. Detta kunde icke låta fig göra utan representationens hörande, hwarföre Rikds rådet således owilkorligen torde sammankallas; men ens ligt den nya grundlagen utgikk Riksrådets behör ighet med 1863 års slut, och derföre skulle det dessjörinnan infals las. Konungen har troligen framställt denna önskan till minifteren, hwilken senare besämdt motsatt fig densamma och ingifwit fin afskedoansökan, fom blifvit bewiljad. Riksrådets infallande måste dot understödjas af en Ffons trasignation, och jynes det troligt att ingen wågat åtaga fig hwarken detta, eller Konutigens uppdrag att bilda ny mmister. De dansta tidningarne låta äfwen tydligt förs få, att Rikorådet, om det blifwit inkalladt, ide skunlle kunnat suspendera grundlagen, — Sedan åtskilliga förs söt till bildande af en ny minister, ibland helsftatspartis ets anhängare, m isslyckats, hat Konungen derföre till sist wändt fig til Bistop Monrad, förut medlem aj Hallska ministeren. Enligt andra underrätteljer skall Konungen hajwa Åter wändt fig til Hall, och om detta skulle bes sannas, få synes Chriftian den nionde hafwa ryggat tills baka för wådan af en statskupp, fom säkerligen heller icke kunnat understödjas ar England, Då det måste inse dess farliga följder. — Enligt underrättelserna, då detta förifz weo, fortfor den dansta minifidren ännu att tjenstgöra, och en kongress i Paris rörande Danmarks angelägenhes ter föreslas af England, fom i en hotande not warnar Tyffa förbundet från att afweka från Tondonerstraktaten, emedan eljest hotande förwecklingar kunde blifwa följden. Rörande exekutionen i Holstein innehåller Dresdes nersJHournal ett telegram, enligt hwilket hufwudstyrkan af de sachsiska exekutionotrupperna den 24 framryckt från Schwarzenbeck i Lauenburg på landswägen i riktning åt Oldeoloe i Holstein ech tagit sitt stabeqwarter i byn Trits tau. Widare förmäler ett telegram till ADB. oc N. D. A. att förbundotrupperna efter att hafwa besatt Oldesloe skulle den 27 dennes tåga till Elmeshorn, hwarest man samma dag ämnade hålla en stor folkförsamling. Från Sydsleswig skrifwes den 20 Dec. att regerins gens uppfordran till holsteinarne att leverera hästar blifs wit efterkommen och att 300 hästar blifwit nämnde dag levererade på anwisade ställen. Den 20 anlände de österrikiska trupper, fom skola siadna i Hamburg, til nämnde stad. Til Harburg bes jordtaded de pr sernbana och fortsatte derifrån marschen öfwer ön Wilhelmoburg. Frän kl. 9 på morgonen till mot skymningen woro de begge färjorna oafbrutet i gång för att föra trupperna i afdelningar om 3 —400 man örver Elben till Grasbrook. På aftonen hade i siaden intägat 173 officerare, 5,533 underofficerare och soldater, 8 st. 6-pand. kanoner och 404 hästar — således nära nog hela österrikiska styrkan öswerförd på dagen. Örfwerbesälhafware för den danska aktiva Aarmörn, med högqwarter i Sleswig, år General-löjtnant de Meza, bejälhafware för krigotelegrafen och armöens topografer; Öfw. Löjtnant Abrahamson; högste ingeniörchef, Diw.löjin. Dreyer; chef för Arilleriet, Generalslöjtnant Lite lichau. Den aktiva armeen kommenderas af: 1:sta dis risionen: Öeneralsldjtn. Gerlach; 2:dra div.: Gencrals major Du Plat; 3:dje div.: Generalsmajor Steinman; Å:de div.: General-löjtn. HagermannsLBindenerona. —— —— — — ———— ——— —