Gotlands tidning – 24 december 1863, sida 2

Hamburg d. 15 Dec. Danmark lärer beordrat sina trupper att utan motstånd utrymma Holstein om förbundotrupper inrycka. Danmark lärer antagit Eng: lands bemedling. Grefwe Syonneck säges oförmodadt hafwa afrest från Athen till Köpenhamn. J gårdagens session beslöt förbundsdagen i Franks furt att utdebitera 17 millioner och utfärdade inftrufs tion för förbundåsrivilfommifarier i Holstein. Hanno: ver anmälde geheimerådet Nielsens utnämning til denna befattning. Preussens lagstiftande kammare har afslagit det bes gärda statslånet och delgifwit konungen uti en adress ors sa ferna dertill. Frankrike har uti cirkulärdepescher ånyo inbjudit till fongress äfwen England förutan; de begärda upplysnins garna: funna uppgöras mid en förberedande minifters konferens. Kejjsarne af Osterrike oh Nyssland lära snart mötas i Königsberg, i hwilket fal Preussens monark äfe wen dec infinner fig, i annat fall sker mötet i Dresden. Med anledning af andra Köpenhamnstidningars upps repade berättelser att Swerge — Norrige dragit fig från underhandlingarne om ett nordiskt förswarsförbund, har Fedrelandet en längre artikel i samma anda, hufwudfaks ligen stödjande fig på konungens ord i throntalet mid rikodagens afslutande. Tidningen omnämner först det ogynnsamma intryck detta måste göra på danska folket, de swårigheter fom deraf mäste blifwa en följd och anser det warit bättre om aldrig några underhandlingar blifs wit inledda. Tidningen anser att under inga omfläns digheter orsaken härtill fan sökas hos danska regeringen, hwilket närmare utwecklas, att uti tillbakakallandet af förordningen af den 30 Mars anledningen ej heller kan föfad, utan blott uti konungens Död, ett skäl fom tidnins gen dock ej anser tillräckligt. Slutligen yttrar tidnins gen: Förklaringen håröfwer fan således ej fökas på dansk sida och nöjde med att ha kommit till detta resultat, flus ta mi tillswidare här wåra betraktelfer. Men mi funna dock ej sluta utan att på det enständigaste uppmana wås ra medborgare att ide af det bittra i denna mifräks ning låta förleda fig till någon orättfärdig dom om wårt brödrafolks regering efter till någon owänlig känsla mot solken fjeliwa. Tiden skall nog lösa äfwen denna gåta och det skall då nog wisa sig, att det hwarken fattats dem god wilja eller tlok öfwerläggning. J hwarje fall må wi komma ihåg att folkens känsla fan och bör wara stark hurudan än regeringens politik blifwer. Bryter kriget ut skola wi liksom filt, men i långt större uts sträckning, mottaga wittnesbörd härom. Nu måste wi wara beredde på att stå ensamme. Men kunde wi med heder utstå det förra kriget, då wåra krafter oc före swarsmedel woro swagare, och hålla ut i tre år, få finnes alldeles intet skäl att nu förlora modet eller hufz wudet. Låtom of uppföra of få, att wi funna behålla wår egen och winna werldens aktning, kanske skall det da icke dröja länge innan wi erhålla det bistånd wi bes höfwa; kanske skall det beslut, hwars owäntade förändring mi nu beklaga, funna komma till utförande, när wi bes höfwa det bättre än nu. Utrikes.