Gotlands tidning – 17 december 1863, sida 2

Riksdagen. Sedan Kongl, Maj:t utsatt Riksdagens afslutande till den 8 dennes, fom pa öfligt sätt blijwit kungjordt, ins fann fig RNikets Ständer, efter bewistande at Gudstjens sien i Storkyrkan, på Rikssalen, och afslutade Konungen Rikodagen och hemförlofwade Ständerna med följande tal: Wälberne, Ådle och Wälböcdige, Urewördige, Wördige, Wällärde, Arebotne, Försiåndige, Wälaktade, Hederwårde och Redlige Bode Herrar och Swenske Män! Edert wårf är fulländadt. J förbållande till widden och mångfalden af de ämnen, fom utgjort föremål för Eder behandling, har den långa tid, fom upptagits ar Cdra arbeten, icke warit öfwerflödigt tillmätt. Få riksmöten hafwa åt få många wigtiga frågor gifwit en slutlig lösning; och jå hafwa sörberedt bestut af mera genomgripande wigt. Jemlite grundlagens föreskitjt hafwen I til nästa riksdag urpskjurit afgörandet af det förflag till Nationalreptesentattonens ombildning, fom Jag Eder förelagt. Jag hoppas, att wid en lugn oh mogen pröfning det upplvsta tänfejåtter inom landet skall beteda tramgång åt detta förslag. Genom en af de grundlagsföråndringar, fom wid denna riksdag blifwit slutligen genomförda, har Rkostorelsen, mid de tillfållen då Konungen är hindrad att densamma uröfwa, blifwit ordnad på ett fört, fom bättre än den förut stadgade interimsrejfetingen, öfwetensstämmetr med det monarkiska styrelsesattet. En annan förändring af framssssående wigt är intommandet aj reprefeutationsrått i Bondeståndet år hemmansegare af andra samhällsklasser. Lagen om kyrkomöte öppnar för Sweuska korkan ett nytt tidskijte. Friheten att uttala fina behof och I egna öfwerläggningar behandla fina wigttgaste ongelägendeter skall, under den Höglles wålssignelse, utwegla hennes wecksamhet och bejästa hennes ställning. Förslaa tull no straff-lag. sjölag och jagtstadga äro af Eder antagna, ull fina grunder öjwetensstämmonde med de af mig feamssålda. Med sasta feg bafwen J framgått emot det stora målet af en allmän näringsftithet; och Eder omsorg om kreditoch skogolagtimningen skall icke ottjwa utar fruti. Jemwäl i flera af lagstiftnragens öfriga grenar hafwa framslällningac af Edet bitfiwit beslatade, åt hwilta Jag skall egna en samwetsgrann pröfning. Den enslämmighet i åsigtet mellan Regering och Reptesentation, fom i allmänhet utmärket detta riksmöle, har, t fråga om tull-lagsliftning, icke warit sullsländig. Ltskilliza of Edra feamställningat i detta häufeende äsofta, dets art medelst nya tallsatset bereda skodd åt sätskilda nåringar, dels att mår induftri i allmänhet målte på sådant fått undetstödjas. Men då olla lofliga nåtingar ega råltmäligt anspråt på Ufa skyood ech uta undetstöd, och skydde: för den ena af ett genom tullsatset llegtadt watupris, måjte af de andra bekostos, har jag sottjarande följt den mening, att näringarnes allmänna bästa, fom är mårt gemenjamma mål, lättare och rättwifare än genom ömsesioiga uppoffringar, främjas der:denom, att de umgälder, hwatmed otita nåätingsgrenar betunga hwarandra, efterhand förminskas eller bocttagas. Hör foctgången af landets andeliga och materiella utweckling är söljot genom Edra frikostiga anslog tilll underwisningswerk, jernwägsdyggnader och andra gagneliga företag. Aswen ul förswarewerkets behof hafwen J beredwilltgt anwisat, hwad I, med afseende å den rolitista flädningen utönvet de manliga anslagen, af Eder begärt. Det lugn, fom rådde inom mår werldodel mid dettia rifömötes början, har under def fortgång blifmit fördt; och ehuru swirsjelnra icke berwid warit omedelvart botade, ega wi deck intressen förbundna med fredens och folkräntens uppehällande inom hela Europa. Ännu lisligare måste mt deltaga i betomren öfwer de fator, som omgifwa Danmarks Konung och Folt; med owilta mi nu och deltaga i sorgen öfwer en bortgången och älsted Monark, fom war Min och Sweriges trofafte mån. J mafternas rådslag Fall Jag altid töfa att lägga de förenade rikenas ord i rättwisans wågskål. Det må icke af oss beg3åras att mi deruti skola lägga jemwäl wårt swärd, utan act