Gotlands tidning – 22 oktober 1863, sida 2

Vid EULDA BEULKSTROI!s Graf d. 18 Oct. 1863. I dödens slummer Du hvilar stilla, Du unga älskling. Du Engel skön; . Ej mer befinner Du nu Dig illa, Du somnat lugnt efter slutad bön: Den morgon-bönen, Din anda sände Till allas Fader, som säkrast kände, Och kunde bäst äfven räkna ut När plågan Din skulle nå sitt slut. Nu är den slutad, ty hörd blef bönen Som gick så tyst till Gud Faders tjäll, Och ban Dig vinkat, att vinna lönen Deruppe, högt ofvan stjernors pell, Den lönen, Han i beredskap hade Åt Dig långt förr, än Han ned Dig lade På sjukdomsbädden, der smärtor, qval, Han låt Dig röna i tusental. Men nu, hvem tåljer väl Dina fröjder, Der evigt ung, och en Jesu Brud, Du sitter trygg på de ljusa hojder I Himlens land, uti Helgonskrud? Der ingen sorg Dig nu mera hinner. Der ingen prefning en väg mer finner Till hjertat Ditt, som, förutan knot, Tog här på jorden sitt kors emot. Du bar det korset i barnslig lydnad, Du bar det ödmjukt, så tungt det var; Och derför nu. uti helig prydnad, Du står en Engel, hos ljusens Far; Vi sörja Dig, Du vår alluldap kära, Vi sakna Dig, men Din bild vi bära I troget minne, — och bedja så: Må vi engång, dit Du sått, få gå! M.L...