Gotlands tidning – 8 oktober 1863, sida 2

2:o De förut bestämda samtalsämnena, som till en del woro lika med några af dem, som wid den allmänna sammankomsten i Wisby afhandlades, men om hwilka man i anseende till deras stora wigt ansett det nyttigt att ånyo få samtala, företogs nu till behandling i den ordning de uti inbjudningen förekomma, och sedan man, i synnerhet för winnande af tid öfwerendkommit att de med hwarandra närbeslägtade frågorna a och skulle tills samman afhandlas, få öfwergicks nu till bewarande af dessa frågor hwilka woro: a Huru går em hwar af de mid mötet närwarande Folkf-Sfolelårarne tillwäga wid meddelande af underwiss ning i Cyriftendom 2 — och b Hmilfetdera sättet må anses båäst för detta underz mwisningsämne, fom onvinvelaftigt fär det wigtigaste ar alla 2 Sedan flertalet af de närwarande yttrat fina tankar rörande dessa wigtiga ämnen och derwid ganska wärderika upplysningar blifwit af en och annan af de närwarande Stollärarne meddelade om sättet hwarpå Chriftendomå2 underwieningen af dem bedrifwes, få förenade man fig ene hälligt om den meningen, Att, under det man ånyo och i allo gillade hwad fom det allmänna Skolläraremötet i Wisby uttalat såsom fin äsigt rörande Christendomsunderwisningen i Skolan bör ste mundteligen och samtalswis wid Bön och andra ders till tjenliga stunder, Att någon kunskap i Biblisk Historia (och ju fulle ständigare desto bättte) nödwändigt bör föregå läsn ingen ar den egentliga Läroboken eller Catechesen, fom sednare, än fom wanligen hittills warit brukligt, borde taga fin början, famt Att ingen utanläsning af den sistnämnde Läroboken må ega rum, utan att lexorna förut blifwit af Läraren genomgångna och förklarade. För att denna Lerförklaring skulle af Läraren kunna medhinnas borde Cateches-Lerlagen göras så få fom möja ligt. Såsom för detta Ändamål nyttigt och anwändbart ansågs äfwen ett förslag fom gjordes, neml. att få for del ar stolan fom ske kunde, ja om möjligt alla eller åts minslone halfwa antalet af de Barn, fom läsa Cateched, stulle samtidigt underwisas i en och samma Troslära. De olika Ca teches-Lerlagen skulle sålunda läsa samma del af Läroboken, men i olika Kurser: Det lågfta ler laget skulle t. er. läsa eller hafwa till lera endast 1:sta Budet i lilla Catchesen: — nässa lerlag skulle derjemte läsa Luthers Förklaring deraf — det följande lerlaget derjemte Lindblomska förklaringen öfwer Första Budet eller wissa stycken deraf, det följande Lexlaget derjemte de tills hörande Bibelspråken o. s. w., eller få att alla Lexlagen läste 1:sta Budet, ehuru i olika kurser. Genom ett får dant förfarande skulle Läraren kunna medhinna att ger nomgå en fort både ord och innehållsjörklaring af hwarje Lera och ehuru Catechedläsningen derigenom otwifwelaks tigt skulle komma att mycket långsammare fortskrida, än som nu wanligen är fallet, så skulle denna olägenhet, om det ens kunde anses som en olägenhet, fullt uppwägas af den stöcre förständsutweckling och den grundligare kunskap, som genom ett fådant förfaringosätt borde funna barnen bibringas. 3:o Man öfwergick derefter till behandlingen af den följande eller 3:dje frågan. c Hwad fan och bör från Skollärarens sida ti llgöras för att få skolgången ordenilig 2 Rörande denna högst wigtiga fräga, hwarom äfwen flertalet ar de närwarande yttrade fina tankar, ansåg man äfwenledes att Allmänna Skolläraremötet i Wiony uttas lat riktiga och helsosamma åsigter (fe 6 I ar Berättels fen), hwilka flerestädes, der de både af Skollärare och Skolstyrelser blifwit med allwar tillämpade, burit goda frukter och bidragit till minskning af den öfwerklagade ojemnheten i Barnens skolgång. — Men då förhållandet på andra ställen uppgafs wara mindre gynsamt, få ans såg man att både Ekolstyrelser och Skollärare borde föres na fina bemödande att få detta wår Folkskolas wärsta onda afhjelpt. — Man borde enskildt i hemmen samtala med föräldrarna om deras åliggande att tillse, att barnen ej förfallolöst uteblifwa ifrån skolan, eller att då förjall inträffar sådant för Skolläraren anmäles. — Man bor de och allmänneligen ifrån Predikstolen påminna måls män och föräldrar om deras skyldighet och answar i detta afseende, samt wid de offentliga Teruumå-Cramina anmärka både der någon uppfördt fig berömwärdt eller flanderz wärdt härutinnan, få att jå småningom en bättre opinion rörande wigten och nyttan ar barnens jemna skolgång måtte här och hwar funna bilda fig. — Dessutom ans såg man det nyttigt om Skolläraren åtminstone engång i månaden anmälde hwart och ett barn, som under heta eller större delen aj denna tid warit förjallolöst fråmvas rande från skolan, för den Ledamot at Skolstyrelsen, till hwars rote barnet hör, på det att denna måtte efters höra orsakerna till uteblifwandet och söka att få dem afhjelpta. Nagra strängare Åtgärder, såsom bestämmande af vie och dylikt för försumlig skolgång. ehuru utaf en och ans nan af de närwarande förordade, anfåg pluraliteten doc