Gotlands tidning – 10 september 1863, sida 2

Jns. pastår först och främst, att Kompr. Ren fats tat beslut om förandring af förfåkringshandlins igarna och återgång till det gamla oefterråttlig: betsfpftemet. Nagot sådant beflut har Kompr: Rin aldrig fattat. Den har wisserligen beflutat om återgång til den gamla formen för försäkringahandlingarne, saom wida lämpligare ån den förmenta förbättringen af år 1862; men det gamla slariwet wid defa handlingars granskning och handhafwande har Komp.-Å:n, åtminslone icke med wett och wilja, welat återinföra. Men det torde hända, att Jns. werkeligen är nog okunnig om det ämne, han företagit sig att behandla, för att tro, att den gamla oefterrättligheten låg i Wärderingsinstrue menternad form? För den händelsen tager jag mig fris beten upplysa honom, att få ej warit fallit. — Felaks ligbeten Coeftertättligbeten, om det få skall wara) låg i Kompr.-N:ns orgamisation och reglementeringen för def aligganden. Dessa brister woro To lyckligt afhulpne före den flora reformen af 1862. Sistnämnde års Kompr. Dätt fann patienten redan på bättringswägen, men styndade, för att härda sitt medicinska ansecnde, att anbringa en radicalscur, fom få när kostat det på nytt aryende lijwet. Lockligtwio hade den sjuke full fans och kunde i rättan tid afskeda det fonfterfarna säällskapet, hwadan stor förhoppning om fullt wederfående numera är för handen. Wiare skall, enligt Jns:s urvgift, Kompr. Rin bafwe fattar sitt ofwannämnde beslut i saknad ef andra göromål och Ordf. under ovrkeslöshes itens twång roat fig med att å förfåkringshands lingarne utstryka förre Ordf:s namnteckning och ditfatta fin egen. — Om Jnjs., fom tytes wara en fyndig lagtelkare, genemlårer 5:te oh 6:te YJ af Fegles mentet, sa torde han lätteligen inje, att det war 1863 års Stompr.Rätt, fom skulle granska ech jastställa de itrågawarande försäkringohandlingarne. Owad nu granfts ningen beträffar, så war den wisserligen ytterst beböflig, ty trots Jns:o försäkran om handlingarnes aflemnande i komplett skick och den afgående Ordförandens ampla witeord åt fig sjelf i Kompr.-R:n8 protokollobok, befuns nod 17 socknar ar 49 hafwa fått oriktiga slutummor. Aer räkna fel på hwart tredje tal wittnar antingen om mycken swaghet i Arithmetiken eller om en tadelwärd wårdelöshet; men att, sedan man begått en sådan bluns ders, fom stulle komma hwarje wettig menniska att hjerte innerligen blygas, då bravera öfwer mandaten och, genom eget eller handtlangares skryt, söka inbilla allmänheten att man gjort ett storwerk, detta wittnar sannerligen om något teida sämre. Wöokommande åter nöjet af de många namnieckningarna, få torde Herr N. Nilson derom alldrabäst kunna upplysa, han, som oberättigad, obedd, otackad och, ttote anförde beswär, obetald funnit fig mid att genomföra ett sådant mångskrifweri. Den nuvarande SKomwpr.-R:n skall widare genaft wid tillträdet. utan pröfning och i en handmwånd: ning hafwa förkastat den föregående Kompr.Råttens mödosamma arbete. — Detta är en. ges men lögn, berättad mot bättre wetande. Kompr R:n för år 1863 tillträdde fin befattning reglementsen ligt i Januari månad, och det mycket klandrade beslutet fattas des, saiom Jns. riftigt uppgfwer, den 31 Mars. Alltiå twa fulla månaders pröfningostid! Medgifwas måste dock, att få läng tid icke erfordras för att jatta en bes siämd åsigt om wärdet af den reform, af hwilken från wisst håll göres få mocket wäsen. Man behöfwer fans nerligen icke månader för att jörstå, att den nya Jures gutveringstofen ide duger och att de nya jöreskrifterna för sörsäkring af lösegendom äro mer än lofligt otils fredoställande. Det stulle bliiwa alltför längt och mänga wanskligheter underkastadt, att på ett begripligt sätt inom utrymmet af en tidningsartikel framställa det nya svstemets brister: men om Jus. will besöka mig, få hoppas jag på mindre än en timme funna meddela bos nom full insigt på dem, för få widt fattu ingogäfwan icke är alltrör klen. Jns. upplyser till fit derom, att endast nyin: trådande delegare eller sådane, fom wilja hafwa förändrade warden å fin egendom, behöfwa ställa fig Kompr-R:ns beslut om formen för fåörfå: Evingsbhandlingarna till efterrättelse. — Alla de Sfriga kunna förblifwa wid fina blanketter, och få lange Reglementet i sitt nuwarande skick gäller, tryggt förlita fig på att deras försäkring står falt. — Jag maste warna allmänheten att sätta tro till en man, fom wisat fig få föga pålitlig i fina föres gående uppgifter. Sålänge Reglementet i sitt -numwas rande skick gäller, hafwa aldrig de deprisade blanketterna warit och blifwa ide hellet reglemenfoenliga. De ins nehålla nemligen åiskilligt om byggnaders klassificering och eldfarliga inrättningar, som icke allenast är fullfomligt främmande för Reglementet utan oc af Föreningen ges nom omröstning uttryckeligen förkastadt. Man må nemligen till reglementet ide räkna den få kallade Bilas gan M:o 1, hwilken ännu wäntar på Kon:s Befalningss hafwandes fastmållelje och jannolikt får wänta mycket låns ge.) Den, som eger ett Reglemente, gör derföre bäst