Gotlands tidning – 30 juli 1863, sida 1

Wis by d. 30 Juli. — H. M. Drottning Lowisaes wistelje på Getland. — Wod utfärden till Fridhem behagade H. M. sianna md Wieborgs Kungsladugård och till fots bes miswa sig tiil Docare-stenen för att bese densamma. Wid steneno ror knäböjde tvenne små bhwitklädda flickor sframräckande blemstertransar; — en anordning af fårs deles behaglig effekt oh fom wäckte H. M:ts sonnerliga nrmärksambet. Efter det H. M. tagit Oecars-stenen i närmare betraftande, fortsattes resan till Fridhem och pafes rates wid Wåajor Kyllandera egendom Nygård en ganska wacker och smafrull äreport, ibland hwars emblemer en af bläklmt sammanbunden sköld, med krona och ett inuti stölden befintligt Å af gula blommor, syntes särdeles brillant. A Fridhem war äfwen äreport rest wid grins ten, tkt utstyrd med blommor och flaggor och på fris sen: mwätfemmu. — På eftermiddagen woro några jangare närwarande på Fridhem och utförde qwvartettz sanger. — Fredagen bewistade H. M:t, H. K. H. Prins ingan Engenie och H. K. H. Prinsessan Lowisa ett slatteret arrangeradt hos Major Kyllander i en äng wie Nygård. dit de höga gästerna anlände kl. 7 e. m. Oaftadt det starfa regnet förut på dagen war folffams lingen gansta betydlig (omfring 1000 personer). Såns ger, fetiwes och hurrarop heljade de kungliga personerna, då de togo plats i en med blomsterguirlander och med H. M. Drottningens namnchiffer dekorerad löfhydda, önver hwilken swenska flaggan swajade, hwarefter H. M. och Prinsessan Lomisa gjorde en tur kring ängen på hös sador eller s. k. hötrvtor. Tiden tillbringades der för öfrigt med nationcila lefar, säsom perk, mwarpa, fapps rönning, dand m. m., fom med mycket intresse åsågos af de Konal. rersonerna, hwilka kl. 3 9 återwände till Fridbem, derwid borickor begagnades för färden såwäl till som från Nygård. Då H. M. oh DD. KK. HH. anländt till Farben ditkom Allmänna Sångjöreningen från Wiely med fin fana och urpmarscherade till ves randan, der åtskilliga sänger afijöngos, säsom: Qel dig du höga Nord, — YBd glänsande hafwet der flors marne bo, — Tbiringerswifan: IJag öfwergijwa dig,