Gotlands tidning – 28 maj 1863, sida 2

Boliwar. ——— J BPojtstidningen för d. 16 d:s läses: Om Landswigs:lokomotiver. Sedan man af allmänna tidningar sett att en gjord framställning. att få inom wårt land anwända s. k. landswägs-lokomotiver, ej lyckats tillwinna fig wederbörande fandshördingesembetes bifall, men otwifwelaktigt är, att dylika kommunikationomedel, sedan de numera kommit i bruk såwäl i England fom Frankrike och Tyskland, äre wen hos oss slutligen måste winna inträde, så torde det ej wara utan intresse att erfara huruledes man i utlans det reglementerat för dylika lokomotivers anwändande, och är det med anledning häraf jag welat meddela nes danstäende reglemente af den I Mars 1863, det första dylika jom blifvit inom Preusien utfärdadt, och gäller bet för Brombergs s. k. regeringsområde. Reglementet lyder sålunda: 71) Högst sex wagnar få på en gång af lokomotivet fortskaffas. 2) Lokomotivet skall wara försedt med gnistsläckare, och bör asklådan wara få inrättad, att några glöder ej under transporten funna utjalla; dessutom bör densamma af fonduftören funna fullkomligen tillslutas och öppnas. 3) Passerar lokomotivet inom ett afslånd af 50 fot förbi tat af lätt antändlig beskaffenhet, så skall luftdras get såwäl i eldstad som skorsten redan på 100 fots afs stånd fran taket, så mycket som möjligt tillslutas, och först sedan 50 fots afstånd från detsamma är passeradt, får det ånyo öppnas. 4) Endast sådana personer fom provinsregeringen gods känner sasom dertill dugliga, få anwändas till machinis ster och fonduktörer wid wäglokomotiverne. 5) Endast efter fastställd plan, såwäl för turerna fom tiden för tågens afgång, få lokomotiverna med fina trands portivagnar afgå, och fär ej hasligheten på landet örmwere stiga 30 minuter per tysk mil, eller 60 minuter per tysk mil i stad. 6) Då tåget nalkas städer, byar, korswägar och äk don m. m., åligger det konduktören att derom med signalhorn warsko. Wid natt-tåg stall lokomotivet, äfwensom den eftersta wagnen, wara försedt med en klart lysande, röd lanterna. 7) Utom den personal fom åtgår till tågets jörande och skötjel, måste detsamma åtföljas af åtm inslone twenne personer dessutom, för att biträda wid stillandet af flygs gande håstar, borttagandet af Hinder m. m. Wid alla dylita fall bör tåget stanna på afstånd. 8) Lokomotivets bredd får ej öfwerstiga 7 3 fot, oh wagnarned bredd ej öfwerstiga 6 fot. 9) Tågen få endast passera på den makadamiserade des len ar wagen, samt på den sidan på hwilken wigiylnadås ämnena äro upplagde. 10) På iobelagda eller mycket glatta, snöbetäckta wår gar, få ej lokomottverna anwändas, såwida ej genom pås strödd sand, eller andra tillåtna medel, all glidning fan helt och hället förebyggas. 11) Ars eller pastagning af Hela tåg eller enskilda wagnar, likasom att stanna, får ej ske på andra än förut bestämda ställen. 12) Hjul:lötarned bredd på wagnarne skola lämpas efter förrättningen af den 17 Mars 1839, och skola Ios komotwernas drirhbjul wara 16 tum breda. 13) Alla hjullötar skola wara plana, d. w. s. Hwars ken konkava ellet konvera, ech ej hafwa några utstående vingar, Weis eller spikhufwuden o. d. 14) Wöd snöskottningar och wäglagningar, äfwensom gatuomläggnengar på de ställen som af tågen passeras, är egaren af lokemotivet styldig att ställa fig till efters rättelje de förestrifter fom af wederbörande myndigheter utfärdas. För öfwerträdeljer af denna förordning, ware sig af cgaren till lokomotwet eller af hand arbetare, fan den förre aläggas böter till ett belopp af 10 :h. (c:a 26 Rr Rmt) för hvarje förekommande fall. Wid öfwerträdandet af l!:te punkten, gälla de straffbestämmelset fom ofwan äberopade författning fasiställer. Föröfrigt är egaren — utom de förbmdelser fom han åtagit fig art till Chaussstyrelsen fullgöra — skoldig att efter lag ersätta alla de skador, som genom landewägotåget funna förorsakas. Om äfwen denna författning ej ojörändrad fan öfs werflyttas till wårt land, få är den dot ett godt erems pel på huru man i Preusfen sökt att lösa uppgiften: att utan wada för den öfriga trafiken rikta landet med en för allmänna wågarne ny och billig dritkrait, och tors de den derföre jörtjena att uppmärkjammas. Alnarp d. 11 Maj 1863. Hjalmar Nathorst. Om kommunala rättigheter och skyldigheter. J flera städer hajwa fattato beslut om fullständigt