Gotlands tidning – 12 mars 1863, sida 2

ö caktatt wid temligen cbrutna krafter och detta, ställdt eågelttt Var Tördags aston d. 28 Åcbrnarissunnits liggande mördad uti sin bostad, N:o 22 öfra Badstugatan Söders malm i Steckholm. J gufwudet junnos flera djupa huga, antagligen tilljogade med en den mördade tillhörig mimdte handyra, hwilken låg nära intill det i blod bas dande liket. Wegelin war en man om 60 år, men det tuisammans med flera yttre omständigheter. låter förinos da, art han icke utan strid fallit offer för mördaren. Dan förde jedan flera är tillbaka ett från den öfriga werlden nästan helt och hållet isoleradtalif och säg endast fällan någon menniska bod fig. Han dioponerade jjelf de uti ifrågawarande egendom I och 2 trappor upp marans de rum och uprehöll fig företrädeowis uni de sednare, sosselsatt med kemiska och botaniska studier, åt hwilka han traget egnade fig, hwarom också dessa rum bära wittne. Nagon gang på aftnarne jågs han lemna denna sin af det besynnerligaste witrwarr betecknade bostad, man dröj de wanligen ef långe borta. Ehuru egare ar ide jå rins ga förmegenhet, nejde han fig dot med den tarfligaste seda, som ban sjelf tillredee. Hans uppafning införänks te fig tll hemskaffandet af hwad han anjåg fig behöfwa och ofta tilläts ite eng den, fom uträttade dessa ärender, att inträda i hand rum. Mannen war doc icke nagon mammenettäl, utan offrade ide obetydligt på erperimens ter i flera brancher. pwad angår omständigbeterna wid detta hemska mord, sa wet man detom ännu icke mycket. Att det skett midt på dagen, kt. 2—3 e. m., är dot nära nog bestämdt sutredt. Ett häftigt och owanligt buller har wid denna td förs nummito från de 2 tv. upp belägna rummen, men efter en stund upphört. Samiidigt härmed fom en perfon gaende utför trapporna, men ingen sags aflägsna fig ges nom porten. Utom Wegelin sjelf bodde i hujet endast en segeljmmare med hustru och tjenstflicka och denna sistnämnda war ensam hemma, då ofwannämnda buller gar fig tilkänna. Nägra timmar efter det mordet blej bekant infann sig å stallet poliemästaren Ekströmer, fom i närwaro af hr öfwerstathallaren höll förhör med de personet, till hwilkas hörande anledning sörefanno, och detta förhör slutades först klockan närmare 6 på Söns dagomorgonen. Bland den mördades tillhörigheter saknas en planbck, h:vilken han dagligen lärer burit på sig, men om dert funnito något större eller mindre penningebelopp, wet man ide J hans kapaskap lågo 3 3 400 Mor. Spanangarne efter mördaren fortgå med all iwer; men trotts de tirtgajte eftertpantngar och förhör, fom oafbrus tet tortsättas, lära ännu icke mördarne eller mödaren blinoit upptäcta. Wid den medico-legala besigtning, som egde rum a liket, befanno detsamma hafwa utom de swara tross-saren och vrhuggen äfven en stor mängd Enifz bugg; aut antvder saledes att en långwarig oc häftig Id egt rum mellan mordaren och den aflidne. — Opinionsyttring till förmån för Polen. Pa grund af mbjudning samlades d. 2 MWiars på artos nen i nedte böresalen ett antal ar omkring 2,000 pevs soner. A en estrad i midten af salen hade inbjudarne tagtt plato. Förhandlingarne öppnades af hr Blanche med ett fort föredrag, hwaruti han helsade de nårvwas rande och förklarade att inbjudarne, då de utfärdat fals lelsen, wisserligen icke handlat på eget bewag utan i stöd ar en maktig opmion och efter der talrika röster med alls war latitt böra fin mening. Också bar swenska nationen mera än andra egnat fitt deltagande åt de stora olyckor, biwarar werlden hemsökts, den har wisat sig ega blick och uppiattumg för andras lidanden och den kunde icke förs neta denna egenskap wid ett sadant tilljälle fom detta. Om nu ock de röster, som höja sig hos oss till förman tor Pohlen, äro sajom den i öknen ropandes, torde de deck sana genljud nagonstädes. Talaren slöt med önskan att de närwarande matte utropa ett fjuraldigt tenve Pehlen ywilket också skedde med mycken kraft. Widare anholl br Blanche att, då en diskusston om lästa sättet att utttycka sympathicrna för det olyckliga pohlska folket fotestar, en ordförande matte utsed od föreslog han Pers till srih. A. C. Åaav, hwilken med acelamation af för: samlingen antego. tUtymmet tillåter of endast att omnämna, hwilka talare som upptradde; desse woro: hr Blanche, Frih. A. C. Raab, Mag. Sohlman, Nikedagemumaktigen Uhr, Håradehöreingen Carlen, Rikedagofullmättigen Per Nilssson i Esfro, hr Tersmeden, Iuksdagarulls mattigen Rosenberg, yr v. Qwanten och Frih. 4. Hamilton. Flera bland talen afbrotoo ar döfwande bras vorop och handklappningar. Mötet antog följande ar frid. Hugo Hamilton uppsatta förslag till en adress till polsta nallonen; Sörfamlingen will, för att i hwad på den kan bero, uttrycta sitt warma deltagande för det lika ädla fom olyckliga polska solteto otörtjenta lidanden, förklara fås som sin äsigt: lI. Atlt Polens folk blef emot all folkrätt be: handladt, da det swekfullt öfwerföllo af fina mäktiga grannar, och dess land delades mellan dem. 2. Att detta folks nu jnart hundraåra protest emot detta wåld och def upprepade försöt att återwinna sitt a— Mer