Gotlands tidning – 26 februari 1863, sida 2

stad skola hwar tionde dag försändas till Olkucz, fom års wen är i insurgenternas wåld (belägen några mil rakt österut från Modrzejow), och det gäller en tjenstemans lif om han inlåter sig i någon korrespondens med de afsatta tjenstemännen. J Modrzejow upplästes på gatorna en kungörlse från frigsguvernören i YWarfhau att nu är fonungarifet Polen återstäldt, att de alla i broderlighet och jemnlikhet med hwarandra förbundna måste bedja för polackarnes seger samt att hwar och en fom biträder uppe resningen, han må wara egendomsegare, arrendator eller förpaktare af jordegendom, skall för alltid wara egare af samma jord, utan att någonsin behöfwa för densamma betala ränta eller skatter. Anföraren för de i denna trakt stående insurgenterna skall wara en polack wid namn Kus rowski, som dot har till öfwerbejsälhafdare en i Posen född preussare, Cieszkowski. J Dombrowa hafwa de preds sat 400 bergds och hyttarbetare och fört dem till depöten i OÖzkow. Dessa insurgenter tros ännu ämna anfalla Czenstockan. Liknande underrättelser har man äfwen från guvers nementet Warschau, der 3,000 infurgenter, under anfös rande af en grefwe Strajnowski, skola hafwa tagit fladen Rawa samt derstädes afsatt de förra tjenstemännen, tills fatt nya och tagit trohetsed ar inwånarne i den provifos riska regeringens nanm. (Rawa ligger wid floden FRaws fa några mil föder om den förr ofta omtalade jerniwägss stationen Skierniewice, der banorna dela fig). Ryssarne åter skola hafwa brännt upp Lowicz. en fabriksstad med 7,000 inmwånare (wid floden Bzura nordwest om Skiers niewice). Från dessa inre delar af landet har man dock ej få lätt att få omständligare underrättelser öfwer Shles sien, och Journal de S:t BPetersbourg har på de feds nare dagarne haft föga härom att förkunna. Närmare åt preussiska sidan, likaledes i guvernemens tet Warschau, stodo nära floden Wartha fart i granns skapet af städerna Sieradz och Lenschitz twå infurgenthos par, som erhöllo betydliga förstärkningar från närgränsande kretsar, der uppresning organiserades; men general Bruns ner skulle från Kalisch (wid Prosna nära preussiska gräns sen) rycka ut emot dem. Hela den ryska slyrkan i Polen påstås ännu icke dfs werstiga 60,000 man. Skälet till baron Ramsays afs lägenande från öfwerbefälet skall hafwa warit någon 02 enighet mellan honom och markisen Wielopolski. Hans efterträdare, general Samakin, är en gammal man, som deltog i det ungerska fältåget såsom divisionsgeneral. J de sednaste berättelserna från Polen klagas mycket öfwer de ryska soldaternas grymhet, som deras officera re förgåfwas bemöda fig att stäfja. Sålunda skola de emot officerarnes befallning, hafwa efter återtagandet af Too massow hängt upp 17 ajf insurgenterna tillsatta tjenftes män. Kosackerna plundra de fångna och döda inpå bara kroppen och sälja rofwet i städerna. Den wackra staden Pulawy (wid Wiechsel nordost om Lublin) hafwa de plundrat. J städerna Wonchock och Suchedniow skulle de liksom äfwen i Tomassow hafwa förfarit med största wildhet och nedhuggit en stor del af den fredliga befollkz ningen. Den ryffepreufifka konventionen förorsakar mycken uppståndelse. Österrike wägrar att biträda densamma och af franska och engelska utrikesministrarne har den blifwit ogillad. Den i preussiska underhuset uti denna fråga gjorda interpellation har Bismarck wägrat beswara. I engelska öfwerhuset har lord Ellenborough förklarat fig innan kort wilja interpellera i detta ämne. — Frankfurters tidningen UCurope antyder konventionens innehåll: Ryska trupperna ega rätt att på preussiskt område förfölja polska insurgenterne, till def att man anträffar prenssisk militärs styrka, tillräckligt sior för att afwäpna insurgenterna; äfven i andra fall tillåtes gränsens öfverferidande; fluts ligen öfwerenskommes om kontrahenternas gemensamma hållning, derest andra makter skulle med wapenmakt wilja intervenera. — J Paris går ett rykte, att England och Frankrike i anledning häraf till kabinetten i Berlin och Peterseburg aflåtit formlig protest. London d. 20 Febr. Lord Russel har i öfverhus fet och Palmerston i underhuset befwarat interpellationer angående Polen. De hafwa derwid yttrat att Preussen genom konventionen tagit ett ganska betänkligt politiskt steg, samt att England låtit säga Preussen att det fås lunda iklädt sig answarighet för resningens orsaker. — Lord Malmecbury beklagade Preussens politik. Paris d. 20 Febr. Opinion Nationale förutsäger en allmän resning i Albanien under Skanderbeg, med tillhjelp af garibaldianer, samt påstår att Frankrike bes flutit diplomariskt intervenera i Polen. Den i Srakfau utkommande tidningen Cza8 påftår fig weta att engelska kabinettet förklarat fig skola anse hwarje preussisk intervention i Polen till Rysslands förs mån såsom en casns belli.