Gotlands tidning – 12 februari 1863, sida 2

(Jnsändt) Förordningen om Kommunalstyrelse vå landet.) Jbland de, i synnerbet på senare tider utkomna wids loftiga, till onödigt beswär och tidsspillan ledande, mix nutiösa, på flera ställen otydliga och twetydiga författa ningar, stadgar och reglementen m. m. befinner fig och ofwannämda författning, eller den — jör korthetens skull . t. Fyrkjörfattningen. Utan att nu tala om det obes höfliga uti att dela den hittillswarande sockenstämman uti två stämmor, neml. fommunals och kyrkostämma, då det ju är, med få undantag, samma personer, fom uti bege gedera skola öfwerlägga och besluta, will man blott anföra några anmärkningar bland de många, fom funna göras. Man betrakte en Kommunalnämds åliggande. Den skall årligen uppgöra en fyrktalslängd af 8 kolummer, upptagande hwarje hemmansegares och andra, efter 2 art. Vewilln ingsförordningen taxerade personers fyrktal; upps rätta en Uppbördslängd af 17 kolum. öfwer hwad hwar och en, efter de begge stämmornas beslut och på förhand uppgjorda utgiftsstater skall betala enligt åsatta fyrktal, och hwad han betalt; uppgöra infomfta och utgiftssftater för påföljande året; utfärda för hwar och en betalande en debetesedel, upptagande fyrktalet för i mantal fatt jord och för andra beskattningsföremål samt de ffattförifs na perfonerna i hang hushåll. Redan uti en socken — nej förlåt! kommun af 40 hushåll, blir detta arbete för nämden eller def ordförande tidsödande och beswärligt och tet onödigtwis och utan motswarande nytta. Utgiföftas ter skola uppgöras för påföljande år. DÅ en for del uts gifter ej kunna förutses, skola nya uttaxeringar ske. T. er. en person kommer i början af året i behof af unders stöd. Antingen skall nu ny bebetering af den opåräkfnas de utgiften ske, eller penningar upplånas, i jall man ej har medel inne i någon kassa. En reparation å en alls män byggnad beslutes och kostnadsförslag uppgöres. Men wanligen öfwerstiger den werkliga kostnaden förslaget. Samma debetering eller upplåning ånyo, i fall ej de, fom uppgöra förslaget, taga dugtigt till; då uppkommer möjligen ett öfwerskott. Detta ingår nu uti den gemens famma kommunalkassan och kommer den öfwerbetalande till godo wid nästa utgiftspost, nota bene om han då är qwar i kommunen eller wid salu af sitt hemman får sig detsamma godtgjordt. Hittills har det wanligen gått så enkelt till, att när rätta beloppet af en utgiftspost — till fattigunderstöd eller reparation m. m, som på allm. sockenstämma beslutits — war kändt, den af Sofens nämden, efter öfwerenskomna grunder, fördelats på hems mansegare och inhosesmän, fom till bidraget ansågos ega förmåga, hwarpå de sammankallats och sin andel erlagt. Och dermed har saken warit afgjord, utan alla nu föres skrifna omgånger, till allas belåtenhet. Meningen med det kostliga Fyrksystemet fall wäl wara, att få jemt fom möjligt fördela fommunalutgifs terna, men det åsyftade ändamålet winnes dot ej. I 58 8 stadgas att 100 fyrfar påföres hwarje Helt mans tal, utan hånfeende till dess taxeringswärde. Detta är en tydlig orättwisa, emedan ett hemman fan wara en tredjedel, en half gång, ja dubbelt mer wärdt än ett annat och således får ett hemman wärdt endast 15,000 Rdr i kommunalafgifter betala lika mycket fom det, hwilket är wärdt 20, 252 30,000. Hwarföre, i all werlden, ej lägga hemmanens tareringswärde, som wäl bör anjes åtminstone såsom det närmast rätta eller def bewillning efter 2 Art. till grund för äfven fommunals afgifterna 2 Jnwänder man, att ett högre taxeradt hems man också betalar högre bewillning, få utgör den, en obetydlig skillnad i jemförelse med afgifterna till fommus nen, få låg, fom nu bemillningen är för hemmmanen, nemligen 30 öre för hwarje 1000 Rdr uppffatttningss wärde. War det orätt, att Löntagare hittills ej woro ålagda, att deltaga i fommnnalaulgifter mer än hwad som fattades i hemmanens bidrag, så har man nu i detta afseende taxerat dem alltför högt i jemförelse med hems mansegarne. Enligt 2 Art. B.-F, betalar en hemmanås egare 3 öre för hwarje 100 Rdr taxeringswärde: en löns tagare deremot 1 Rdr för hwarje 100 Rdr af fin lön, d. w. s. trettiotre gånger få mycket, i bewillning. Antag nu t. ev. att i en socken af 12 hemman bewillningen ?) Churu mi ide funna gilla den aftade ins:s slutomdöme angående Förordningen om Kommunal-Styrelse vå landet, hafwi lukwål ide welat neka plats för den insända artikeln, i sonnerbet fom ins:s gjorda anmärkningar synas of wara