Gotlands tidning – 29 januari 1863, sida 2

IVFedfo:revy. Att Swerge nu år inne på reformernas bana, synes af många företecljer; men deribland bar säkerligen en undgått de flesta aj mina läsares uppmärkiambet. J wår gamla hederliga Almanacha har nemligen i år utes slntito gisiningen om jordens ålder. Eljest skulle efter wanligheten deruti hafwa sörkunnats. att Detta år 1863 hälles för att wara det 5.865 ifrån werldens frapelje. Jag förmodar att denna reform tillkommit derigenom att Wetenskaps-Akademiens geologer kommit öfwer aftronos mernas manuferipter och deri nistrukit den löjliga gibs ningen om jordens ålder. — Men efteriom jag fom att titta i Almanackan, få beslöt jag att wända om bladet för att anteckna wid Onsdagen den 14 dennes, att det war då fom Statsrådet Bredberg aflemnade till Rikets Ständer det nya representationoförslaget; ty det war alt en märkwärdig dag denna Onsdag d. 14 Jannari. Jag fann då ytterligare att dagen bar namnet Selip, — och det torde äfven få antagas att denna för Swerges frams tid skall wara en locklig dag; — men det war ju också finguliert, sa Tempelman. Det är ett mycket wanligt tal inom ett wisst religiöst läger, att werlden för närwarande är mydet ond ech sondafull, ja jvndafullare ån den någonsin mwarit hwilket man welat anse såjom ojwikliga tecken till werldens snart sörestårnde undergång. Man kan wisserligen icke åberopa några ivsiska skäl för antagandet af det jenare, ej heller några statistiska för det förras men man will i stället numeta stöda sitt tal härom på den grund, att ju mera menniskan synes wilja begagna den iria forskningen för att befria fig från en blind auctoritetetto, att antigrift börjar undergräfiva fyrfan, och fördenskull närmar fig alltmera denna förstörelsens dag. För den theologiska skola, som hemtar fin wisdom från de tyska f. k. nyslutheranerna, synes derföre det was ra en slapphet hos de prefer fom bemöda fig att undgå orimliga, antiquerade kyrkosladgars tillämpning; för de förre deremot är det en samweissak att tillämpa de fyrks liga påbuden, af hwad slag de wara må, i all deras stränghet, och för kyrkotuktens Mull skola gamla föres skrifter uppletas, hwilka kunna berättiga fjälaförjaren att