Gotlands tidning – 22 januari 1863, sida 3

Hwarjehanda. — Psychologisk märkwärdighet. Från Skåne berättae i Folkets Tidning: I Råby har i dessa dagar en bonde aflidit, hwilken allmänt kallades kungen i Rås bo; något annat hans namn ha wi aldrig hört. Som ban war mera ett widunder, eller för att tala som gamla katckesen, ett skogsrå, än menniska, uppmärksamma wi slutet af hans eländiga lif. Mycket rik, egare af ett större hemman i trakten af Lund, unnade han sig dock knappast den uslaste söda, bodde mycket sämre än ett swin, låg rå blotta halmen och en trasig hufwudkudde samt framsläpade sitt lif i en obeskriflig uselhet och fnåls bet. Denna menniska, fom under sin lefnad sänkt fig under det sämsta djur, efterlemnar bland några få barn en fon, fom ide fon tala och fom till fina åthäfwer liks nar en wilde. — Barbarisk straffdom. Såsom bekant hafwa Siourindianerne i Norra Amerika flerestädes i Muännes fota angripit uvbyggarne och på det rysligaste sätt mifs handlat och mördat dem och deras familjer. MNaturligts wis skulle dessa dåd uppwäcka stark hämdkänsla hos inbygs garne i Minnesota, vwilka å fin sida angripit indianerna och tilljångatagit 300 af dem. Fångarne ställdes genast för krigorätt och blefwo alla dömda att hänga. Förs bundoregeringen i Washington har emellertid intervenerat och påyrkat att domen skall modifieras och dödostraffet endast drabba de mest skyldige, hwilkas antal uppgifwes till 39. Men Minnesota-boerna wägra att gå in härpå, blond annat derföre att den förbittrade folkmängden skulle mot jångarne utöfwa lynchlagen, hwartill försök redan blifwit gjordt. Så stod frågan wid postens afgång. A 92