Gotlands tidning – 11 december 1862, sida 2

J .ÅJaustrerad Tidning för d. 29 sistl. November läjes följande: Ernst v. Vegesach i slaget wid Autietam. 7QJid utbrottet ar det olyckliga amerikanska kriget lemnade, jåsom redan bekant är, baron Ernst v. Vegesach sitt jädernesland, för att ställa fig i deras leder fom kämpade för den flora unionens bestånd och för flafives rietd afskaffande. Han war då och är fortfarande kapten iwid Dalregementet, men han lemnade en tjenst mer än tillräcklig för hand bergning. Han war nemligen tras fikchet wid Seftes Dala jernwäg med en årlig lön ar 4000 Rdr. något fom ite står många kaptener till buds. Men han älskade der yrke, han sedan barndomen egnat fig åt, och han fann hemmets fruga för trång i samma stund han insåg att den goda saken på andra sidan Atlanten, frihetens och mensklighetens fak, kunde behöfwa friska hjertan och öfwade armar. Han tog tjenits ledighet från sitt regemente, gat jerwägen med dess 4000 på baten och reste med någa syrkar på fikan, men oms gjordad med sitt goda swärd. Det dröjde icke länge förre än man genom underråttelser från krigoteatern i MAmeris fa, här hemma fit erfara, huru denna mår landoman, utmärkande fig wid alla de tilljällen han i den wilda les ken warit med, avancerade från grad iill grad inom unios nens arme och en wacker dag finna wi honom anställd jåsom öfwerste för ett infanteriregemente, bestående för det mesta af tyskar och skandinaver. Det war såjom sädan han utförde en af de bragder, hwaro rykte tpridt fig öfwer hela unionen från tidning tull tidning, från mun till mun. Den illustrerade tids ningen Harpers i Nordamerika innehåller öfwer denna bragd en plansch, hwilken wi öfwerfört I wår tidning, öfwertygade fom wi äro att denna bedrift, utförd af en wår landoman, skall finna ide swagare genljud i VBeges sacho fäderneoland. Det war i den iolkfjörödande slagtningen wid Anties tam, der 45,000 menniskor delo sårades och dels blefwo på platsen. J centern af nordamerikanska armåns ftålls ning reste fig trenne höjder, i högsta grad wigtiga pos fitioner och hwilka general Mansfeld blifwit beordrad att till sista man förswara. Mansfield anfölls, blef slagen och stupade. General VSeber fick då befallning att åters taga dessa höjder, men misslyckades. Efter honom försökte general Sumner, men kunde ide bibehålla dessa pofitios ner längre än 10 minuter, hwårefter han med stor förs lust maste flå reträtt. All utsigt att winna bataljen ans sågs jörlorad. Da fick general Franklin, som på högra flygeln haft någon framgång mot rebellerna, order att intaga Sumnerd plats i centern. Det war under dennes befäl Begesacyo regemente då stod och det war just detta regemente fom jörst fom upp linien och följaktligen är: wen först fit befallning att storma ifragawarande höjder. Vegesach, i ipetsen för sitt regemente, ricker an. Men för fiendens första salfwa stupar bland andra regemens tets fanförare. Men mår landoman tager fanan från den döendes hand och ridande framför sitt regemente med janan stormar han höjden. Det uppstar en förfärlig strid, em sitrid med blauta wapen man mot man. Nio officerare och 250 man stupa omkring fin hjeltemodige öfwerste, men ide desto mindre uppnår han kulleno speto, kastar fienden hals öfwer hufwud ned, behaller positionen ed) räddar dagens ära. Pa walplatsen komplimenterad icke mindre af genes ral Sranklin än af öfwergeneral MiClellan för denna lyjande bragd, blef han nägra dagar deref:er befordrad till general. Det har martt med werklig njutning wi needs sentjwit dessa rader, öfwersatta från amerikanska tidniuns gar, fom icke gerna slösa loford på krigare från fråms mande land. 23ar landomnn har häfdat den gamla jwenska wapenäran och wisat att swenska stålet biter lika djupt på Söderns slafhallare fom det fordom bet på Nordeno moskoviter. Nordamerikanska Brigadgeneralen Dane Butterfield har till Swenska Ministern i Washington aflatit röljans de strijwelse: Potamacarmån d. 24 Oktober 1862. Grejwe Piper c. Sc. Min bäne betre! Det är en högst angenäm pligt jag går att uppfylla, då jag bet att få sästa eder uppmärksamhet på öfwersten wid 20:de truviliga Newvork-regementet (taptenen i swenska armn, Ernst von Vegesachs tapperhet och utmärkta uppförande. Som ni met, tog öfwersten (dåwarande majoren) von Begesach afsked från den befattning han i Förenta Staternas tjenst innehade wid Jäsiningen Monroe, af fruktan att han eljest