Gotlands tidning – 4 december 1862, sida 2

längwarig undersörning. Wår Skollärare fom elfest icke hör till de blyga, hade fått ilkasom gröt I halsen och kunde knappast framställa en enda tydlig fråga. Jnspekiören warkunnade fig då öjwer honom och förhörde barnen sjelf och det ganska noga, men utdelade också fådane frågor fom wida öfmerflego deras begrepp och wetande. Således en dels tego de beskedligt, en dels swarade de få der god dag, orskaft. Det är ide Heder få lätt att göra jämt od) nätt afpassade frågor, och dessutom mäsle gälla många undantag wid den fåfom regel mid underwisningen påvrkade fordran att barnen skola göras bekanta med innebållet ide böcker fom de begagna jämwål till innansäsnngsöfning. Den nitigafte skollårare hinner omöjligen förklara och förmår icke i barnens minne inskärpa allt det obefanta fom fan företomma i en enfel terättelse, mocket mindre den massa froårtydiga ord, begrepp och talesål ferm finnas I bibeln, hwilken bof aldrig borde neddragas til en pladdrande, daglig innanläsningsdot för små barn. Jag märkte också att mår Stollärare, fom nog bjuder till, började fe ängslig ut när barnen stodo der swarslösa, och förmodligen såg han tedan i andanom en wåntande strapa. Men hans fruftan war denna gång onödig. Ty efter slutadt sörhör erhöll både han och hang ffola uppmuntrade loford. — Jag mill ej utgifwa mig fom den der förståt hithörande ämnen, men jag war ej nöjd med insvektionen, och tyder att wåra manliga examina mid hwarje termins slut hafwa en helt annan hållning, erbjuda en mera genomgående pröfning af barnens wezande, tala till hjertat och fröjda siälen. Men så bör det ock wara. Pi tal om foltunderwisning fan jag ide neka mig det nöjet att berätta dig att Hertigdömet Gotland flår i detta affeende främst ubland alla Smerged landskoper. Är det ide fågnesamt att Gotlands allmoge gjort de största upvoffringarne för fitt skolewäsende? Under det att på sastlandet ännu ide tillräckliga skolor finnas i allmänhet för ala inom skolålder warande barn, få är skolornas antal få tillräckligt hos of jemförelsewis att intet barn behöfwer sarna undetwtntingstillfälle. Såsom bewis på det nyssnämnda afskrifwer jag bär ut en tidning hwad som mederbörande foltskoletnspettör i Götedorgs stift inberättat till domkapittat derstädes rörande folkskolewåsendet inom ett af de förmögnaste pasloraten i Halland. Winbergs pastorat har iwå socknor: Winbergs moderförsamling med en foltmängd af 1.479 personer och 223 barn inom skolåldern, samt Stafsinge annex med 1.715 personer och 315 barn inom skolåldern. Detta oartadt finnes ide mer än en examinerad lärare, fom underwisar — 100 dagar om året i Winbergs fasta skola samt 35 (fäger trettiofem) dagar i hwardera af Sta ssinge sockens trenne ambulatoriska låsrotar. Wid af inspektören anslälld pröfning (med de barn som på kallelse behagade infinna sig) funnos i Winberg bland 74 närwarande barn endast 10 fom någorlunda läst få kallad latinsk fil, ingen enda af dem hade öfwat skrifning oc) endast fem öfwat räfning, utan att funna skrifwa en siffra. J Statfinge woro endost 40 närwarande (af 315); få ibland dem woro öfwade i innanläsning, 15 hade något befattat sig med skrifning och 6 med räfning. — När förhållandet war få bedröfligt i ett af de förmögnaste pastoraten, hwad fan då wäntas si de mindre bemedlade. Men kanffe att rikedomen äfwen på denna wäg ull bildning är ett hinder. Någonting få ufelt i foltunderwisning fan dock icke framwisas här å orten, om man än på flera ställen är litnöjd om joltskolan. Men må Gotlands hyfsade allmoge med ötad kärlet omfatta folkunderwisningens heliga sak och icke tröttna efter en få god början fom den nårwarande! Bertel blitlmer ganska allwarsam, när hand tankar rigtas åt detta wigtiga ämne. Men nu min fära hedersknyffel till något helt annat. Jag får wäl bestå mig en af sladens tidningar för nästa år. Hwilfen skall jag wälja? Byström är ju en icke oäimen redartör, påpasslig och fiffig. Jag tyder wål ide om hans ultra liberala tendens (2?) men hans ut fall mot den vestående ordningen äroltroligtwis oskadliga.) Det har dessutom blifwit en pudlicistist jargon att wilja — ide bygga upp, utan rifwa ner, ) få att derutinnan äro de flesta tidningar hwarandra Ifa. I den andra tidningen förekomma under mwintermånadernå få tröttsamma, längrandiga föreläsningar och frior att jag bellst undanber mig beswäret. Häraf förstår du min önskan, men du fon prenumerera fom du mill. J bändelse du hedrar mig med några wånskapliga ord wille fog gerna meta om muren omkring Maria kyrkogård ännu: flår qwar. Jag tyder ide om något nedrifwande od) aldraminft fer jag att en plats der sädrens stoft hwila skall ohägnas. Den der gråa muren har ett wördnadswärdt introck med sig ånda ifrån barnaåren. Wisserligen woro mi fom skolpojkar nog skalkaktige att från def höga tinnar midt för gamla skolhusporten bedrtfwa månget pojtstreck, men afsigten war alldrig att slöra de döda, endast att någon gång bombardera de lefwande. Du minnes noga: a Heuv qvam, rolica res sub vintro csoddere lurcos! Stenis et snöbollis illis nedpressere hattos o. s. v. Lef wäl tära Brutus. Helsa rdina anhöriga, ech glöm ide bort din gamla wän Bertetl. ) Bertel har sårerligen här begått ett skriffel, då han säger beftående ordningen; han har bestämt menat: uppfrående oordningar. ) Hårmed menad troligtwis det lockade demödandet att förhindra upplörandet of den ifrågasatta pteren utanför inloppet till Wisvy hamn, Sättarens anm.