Gotlands tidning – 27 november 1862, sida 1

OSV Vv Åovemoter. — Hertigens af Gotland födelsedag, den 15 dennes, gafd öflig salut wid strandbatteriet härstädes. På aftonen firade Sällskapet G. G. fin årohögtidodag, såsom förut wanligt warit, med bal å Hotel Gotland, och ibland de derwid förekommande skålar, föreslogs äfwen en mwäls gångoskäl för den lilla gotlandsshertigen. — Mudsikaliska Sällskapets högtidsdag den 18 dennes war mindre än wanligt besökt, antagligen en följd aj den sjnklighet, fom råder hos en stor del af familjers na härstädes. Aftonens högtidlighet öppnades af ftols ungdomen, fom utförde Duvertyren till Figaros bröflop samt Andante och Finale ur Mozarts B Sinfonie, hwars efter gåfwos några sånger med ganska mycken säkerhet och sammanhållning. Sedan Viskopen D:r Anjou werkställt den premieutdelning, fom enligt Sällskapets stadgar på dens ua dag bör tilldelad de af Lärowerkets ynglingar, hwilka ådagalagt fallenhet och flit wid musikaliska studier, och till de derföre belönade ynglingarne Jhre, Baumgarten o. Carlström i hjertliga ord framhållit musikens wärde såjom en wår sendtlig del af den rätta och sanna bildningen, föredrog vice Ordföranden Tänd:Notarien G. MN. Donner årds berättelsen. Deraf inhemtades bland annat, att det förs flutna musikåret warit ganska rikt på framstående mus sikaliska personer, som besökt Wisby. Sålunda nämndes med särdeles wackra uttryck Mell Math. Encquists åts skilliga concerter härstädes, Mill Fr. Andråe, fom biträdt wid tillställningar för ett wälgörande ändamål, pianisten Mill Willman och Violinisten Otto Sauermann. Derefter utfördes af Sällskapeto musiköfwande ledamöter Duvertys ren till operan Belisario af Donizetti, och Chör tur idyllen Blommornas Undran sluta de aftonens festlighet. — Om Postgången inom ön under denna mins ter bar Länsstyrelsen under d. 20 då utfärdat följande kungörelse: Stongl. General:Poft:Styrelfen har förordnat, att pos sterna emellan Wisby Postkontor och postexpeditionerna å Gotland må under instundande winter frams och åters gå å samma dagar och tider, fom äro genom tabell bes stämda för den tid af året, då sommarpostföringen pås går; blifwande i följd deraf tiderna för landtpostens gång fortfarande desamma fom under årete fommare poltföring. — Eldswåda. Förliden Tisdagssmorgon El. IT utbröt eld med en öfwerraskande hastighet uti f. d. Odinska bnset i S:t Clemensgränd. Nämnde boningshus, ett gammalt kalkreveteradt trähus, nedbrann inom tvenne timmar, och der boende Sockerbagaren Lundeqwist, hwars hustru måste oklädd med ett litet barn på armen skynda undan de hotande lågorna, Skomakaren Lundberg, Smes den Carl Wickman, Stadobetjenten Johansson och Arbetds karlen Lindwall, alla med familjer, förlorade till mer eller mindre del fina tillhörigher. Då elden warseblefs hade den redan få kringripit på winden af huset, att någon räddning af detsamma icke war att påtänka, utan beförjded genast om brandsegel å de flera smärre träs hus som äro närbelägna, och ehuru, såsom wanligtwis händer wid drlika tillfällen, wattenbrist i början något förjwårade eldsläckningsarbetet, beherrskade man dot snart så tillwida elden, att dess widare framfart icke war att befara. Det lugna wädret tillät äfwen att man kunde röra sig mycket nära det brinnande huset, och wisade sig i allmänhet mocken raskhet och rådighet mid eldflägnins gen. — För de brandskadade sattes genast listor i gång, hwarå många ganska wackra bidrag gjordes, få att man bör kunna hoppas att olyckan ide skall alltför hårdt foms ma att drabba dem, ehuru den säkerligen är ganska swår och känbar. — Den nedbrunna egendomen, tillhörig Grofs handl. Ahlgren i Stockholm, lärer wara brandjörsäkrad för den betydliga summan af 4,500 Rdr Rit. Wid i går företagen ronsakning om orsaken till els dens utbrott, tocktes med all sannolikhet att soteld upps kommit i ett plåtrör från en i nedre wåningen Belägen fafelugn och genom bristfällighet å röret wid inledningen i skorstenen, eld utkommit på winden och antändt en wid skorstenen warande brädpanelning samt andra å winden befintlige lätt antända saker. Niwen bajwa flere personer af arbetoklassen, fom bis trädde wid eldsläckningen, förklarat att de afstå den dem tillkommande aflöning åt de brandskadade, hwilket wackra drag af känsla för de nödstäldes iråkade bekymmersamma belägenhet, wi anjett oss på detta sätt böra omnämna. — Återigen sjöolyckor. En korrespondent förtfs wer till of från Rohnehamn d. 18 dennes: ÅFrån wåra stränder höres gråt och klagan. För icke länge sedan drunknade ide mindre än 18 man på mindre ån en wecs ka; förl. wecka tog hafwet ånyo 4 raska behjertade män, från Aliwa, hwaribland en kyrkowärdare Gandarfwe och hans bror, hederliga och galanta karlar, samt förmögna. Om man å ena sidan högaktar wåra kustboars owans liga mod, att ojörfäradt trotfa storm och wåg, må man å andra sidan keklaga att så många menniskolif gått förs lorade. De många enfornad gråt och de frånfallna bars nens klagan borde mana till mera försigtighet hos de, som öfwa fiske. Likwäl ser man, så snart hafwet lugnar, anv månaN star ånunpn ifarr D.t s fam wore Net en