m SS SSE SS a p 4EsnOktäkfiä ssnmgH1 hu tan —————äk2—77 W65222— SU EKSUUSEESEIREE — ———224145— — ——76——17——57 AAAnnqy N hbBlililiiiiii — tolft. Likwäl har en märkbar förhöjning ägt ram ipris set på wed. Hwad fom allmännast utöfwar inflytande på föogås tillgangens minskning är widare: 3:o) Den inom länet brukliga stängselmethoden, enär så wäl en stor del af utmarken, som äfwen hwarje bemmansegares spridda inägoskiften wanligen kringhägnas, hwilket i ide ringa mån bidrager till ungskogens förstörande. 4:0) Den oinferånkta betningen, särdeles af getter, hwilka åstadkomma otrolig skada, da de, fom nästan une der hela året wistas ute, hemta fin föda bufwudfafligen af barrträdeplantorna. Förderflighe:en häraf synes doc numexa wara allmännare erkänd, till följd hwaraf före ningar inom några socknar bildat fig för förebyggande af den skada å skogewärten, som genom dessa djur åstadkommes. En, ehuru öfwergående, orsat til skogoförödelse äro de nu påbörjade laga skiftena, hwilka påskynda afrödjn ing oftast i otid af skog, jöranledd af den hos flertalet bland allmogen rådande fruktan att, i händelse af mistning, ide erhalla full ersättning för wärande skog. Skogsträrslagen utgöres hufwudjakligen af tall oh något gran å sidläntare lägen, famt uti inägorna löfträd, såjom cf, björk, ask och alm jemte bassel i ängarne samt al ä Fårön. Till följd af den i stogsmarken allmännas re rådande grundare jordmånen äro barrträden ofta forts wärta och qwistiga, ehuru af god och kärnfull beffaffens bet; dock företer tallen å gynnande lägen med djup jords mån en owanlig höjdwärt, med raka, qwistfria stammar, likasom granen, ehuru denna allmänt synes hafwa benäs genhet för kärnröta. Ekskogen utwijar äfwenledes god wärtlighet till följd af kaltjordens starkare produktiongs förmåga, ehuru ekarnes glesare efter enstaka ställning mes ra befordrat grensättning, än höjdwäxt. Wid de öfriga löfträden, särdeles asken, följes ett slags toppffogåbehands lingosätt, för anskaffande af foder åt kreaturen, med den pafosjd, att få ar dessa qwistiga träd finnas, fom ide äro helt och hället innanruttna. Under perioden har ekskog blifvit a tllsammans 19282 mantal inlöst för 677 Rdr 13 öre Rikomynt. Afwerkningssättet å barrskogarne är det manliga så kallade blädningosystemet, hwilket här wanligen tilläms pas såsom ett planlöst anlitande öfwer tillgångarne af de för ändamålet behöfliga träden, helst der de äro läts tast ätfomliga, och utan all beräkning på framtiden eller omsorg om skogoåterwärten. Endast å Roma kungsgård jemte ett boställe har en ordnad hushållsplan medelst trakthuggning blifwit upprättad, ehuru densamma å det senare ännu ej blifvit till efterrättelse fastställd. Swås righeter torde och möta för allmännare införande af ett dylikt skogsbehandlingosätt, innan de spridda skogslotterna genom laga skiften blifwit sammandragna. Sådd af skogofrö, såsom af tall, björk och bok, har blifwit werkställd af några hemmansegare, likwäl hitins tills utan synnerlig framgång, åtminstone hwad det feo nast omnämnda trädslaget angår; till befrämjande af fås ban sådd har läneto Huohålln ingosällskap beslutit utdela premier. Sällskapet för inhemsk silkesodling har utwidgat fin i Wioby stad förut anlagda mullbärsplantering med 2:ne tunnland omedelbart derinwid belägen åkerjord, hwas rest blifvit utfatta 2000 unga plantor, jemte det 600 stycken äldre buskar blifvit ditflyttade från den gamla planteringen. Silkeoproduktionen har ochfå få betydligt öfats, att, då densamma före 1856 wanligen utgjorde omkring 40 å 50 skålp. otorkade silkeshylsor, den år 1857 uppgått till öfwer 100 och år 1860 til 211 skålp. Ett ämne, fom bör blifwa af högsta wigt för ffogås besparing, är den i många af härwarande myrar, kanske i alla, befintliga bränntorf. Efter anställde ana lyser af sådan torf fran Martebo och Elinghems myrar har Kongl. Landtbruks-Akademiens Agrikulturkemist förklarat denfams ma ide blott utgöra ett utomordentligt godt brännmas terial föt husliga behof, utan äfwen kunna ersätta ftens kol wid ängmachiner, smide med mera; hwarjemte han ansett densamma böra begagnad till kalkbränning i fons tinuerliga kalkugnar, till cementfabrikation, till tegelfas brikation, glaohyttor, bryggerier, blodlutsaltfabriker och till jernhandtering antingen för tillwerkming af tackjern utaf importerad malm eller för smidjern och ftålberedsa ning utaf importeradt tackjern. ÄÅfwen har den ansetts möjligen kunna tillgodogöras wid lysgasjabrikation. Gotland, fom förut ite ägt någon här anställd Jå geritjensteman, erhöll genom Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 18 Augusti 1859 en Jägmästare, fom för närwarande år den ende wid Skogds och Jägeristaten ans ställde här stationerade tjensteman; och utgöres hand åra liga lön af 900 Ror Åmt jemte 300 Rdr lönetilldkning. Någon underwisningoanstalt för skogoskötseln finnes här icke. Till befrämjande af rofdjurs utödande hafwa 69 at länets föocknar iemte YNåiAHH A Inatt fwerenoskom