daft warit en nodfallsskola. Jcke hwarje gesäll och mås stare kunde wara danad till lärare, icke hwarje werkstad till stola. Råheten i den uppfostran som bibringades på werkstaden, der gesällen blef lärlingens godtyckliga tuktos mästare och ofta gaf de sämsta erempel på seder och upps förande, detta har afhållit alla, fom haft andra utwägar att anlita, från inträdet i handtwerkerierna, hwarföre och ståndocirkulationen relativt mindre kunnat utsträcka sitt inflytande till handtwerkerierna, hwilka kunnat, derest yr: kena wore fria, hafwa mera anseende ocb heder i det al: männa än nu är fallet. Man fer ungdomen ur de förs mögnare klasserna i långt större proportion egna fig åt andra yrken, än de fom hänföras tll handtwerk, Bwars till orsaken måste sökas i det tillstånd af förfall, hwari handtwerkerierna kommit genom det stillastående och den slutenhet, fom blifwit ett resultat af skråprwilegierna. J andra länder ser man deremot oftare söner af bättre jamiljer egna sig åt yrkena, och man åtager sig på wissa andra ställen ynglingens inlärande i yrket icke utan färs stild ajgift för denna underwiening och för underhållet, jemte det att man fordrar kontrakt på wissa läroår. Det twång som stråwäsendet medförer, werkar på det industriella lifvet lika qwäfwande fom presstwanget were far undertryckande på det andliga lijwet, och hwad man än må säga om enstaka lofwande företeelser hos wår ins dustri, befinner den sig dock i jemförelse med utlandets i ett tillstand af wanmakt, en följd ar den allmänna trögs beten och bristen på spekulation och företagsamhet; och detta tynande tillstand förmärkes mest just der föråmwäjens det werkat mest. Wår industri behöfwer friheten för att konkurrera med utlandets; hon behöfwer mera friheten än stydd, ty friheten skall stärka henne få att hon stall ftyds da sig sjelf och friheten skall säkrast gifwa wid handen hwilta industrigrenar som för oss äro naturliga. När man läser sträåförfattningarnas förbeball, hwilka särstilja rättigheterna? att drifwa wissa yrken och törs sörja sig, kan man lätt komma på den tanken, att det gäller något samhällsfarligt, fom ice bör alliför rikt mått fomma folfet till godo, eller och någor godt fom är så tnappt tilltaget att dermed måste strängt huohallas. Staten utdelar såsom ett flags gunst rättigheten att arbeta; och på detta sätt har man förwändt begreppen och gjort till en rättighet för några hwad som är en styldighet för alla. Kommer t. ex. en man fom icke har lust och fallenhet för att börja på handtwerkets början och gå igenom graderna till mälfterfbapet, men deremot eger rika refurfer i kapital, godt hufwud, tecknist bilds ning och erfarenhet samt omdömesgäfwa, organifationgs förmaga, affärsskicklighet och i allo är duglig såsom ids fare af en handtwerkswerkstad i stor skala — fommer han med begäran att få drifwa ett handtwerksyrke, få säger man honom: aflägg prof på handafärdigheten. Man tänker icke på hwilken förlust yrket och der allmänna gös ra på ett sadant afwisande ar just dessa här uppräknade egenskaper. När flertalet utgöres ar små yrkesidkare, hwilka maste med ofta talrik egen familj och arbetarefas miljer lefwa på en obetydlig, efter föråldrad method drifa wen werkstad och resultatet af några få arbetares förs tjenst, jå följer deraf att priserna på arbetoprodukterna maste blijwa höga. För ett sadant förhallande finnes ingen annan bot än en werklig konkurreno, fem åter icke kan uppkomma före än med friheten, hyvilken skall släppa kapitalerna till yrkena på fördelaktigare wilkor än som nu ster. För mår del tro vi att den reform fom nu ecfors dras bäst genomföres på det fått, att undantagslagsftifts ningen för handtwerkerierna alldeles upphör och att dessa ftällad i lagftittningdsaffeende på samma linie fom far briferna, under den gemensamma kategorien: induftriids kare; att industrien friginves och endast ställes under får dane kontroller fom allmänna säkerheten, sundheten och sedligheten erfordra och sadana fom möjliggöra tarerins gen; att de bestämmelser rörande begränsning och färs skiljning af rättigheter och yrkeoklasser m m. fom fabrifås och handtwerks-ordningen innehåller, bortfalla och ersättas af några enkla bestämmelser rörande arbetsaftal och fons trakt samt ffvdd för arbetogifwares och arbetstagares ins bördes rät tigheter. Redan i nu gällande Fabriks oh Handtwerkå-ords ning stadgae att rabribsidfare och handtwerkare ega att, om få lämpligt finnes, bilda en gemensam fabriks och handniverförörening. Aiwen om man icke fan ännu bopa pas att en sadan förening skulle alldeles afstå från bes arhetningar och sammansäåtiningar i skrå ech probibitivs intressets anda, få bör man likwäl funna hoppas, att hopsmäliningen af de olita grundämnena i en cuda föres ning blefwe af nytta för nedbrotandet ar Elafsffrankor och kunde lända till en werksamhet, hwilken maste gå i den riktning, som den af regeringen nu sednast widtagna liberala åtgärden beträffande fabrifas och handuwverkas samt handels-ordningen anwir. LandshöfdingeeEmbetets uti Gotlands Län underdaniga berättelse för åren 1856—1860. 2 9 2