Utri kes. Turin den 2 October. Garibaldi och hans följes slagare lära, på drottning Pios förbön, erbållit amnesti. Ryktena om ministerkris hafwa tystnat. De utländska tidningar, man hittills erhållit, gå till den 30 September. Åfwen i dessa blad finnas telegrams mer från London om de sista striderna i Nordamerika, men alltför swäfwande och knapphändiga för att gifva något klart begrepp om sakernas werkliga ställning. Qurs wudträffningen finner man egentligen bafwa egt rum wid Sharpoburv; denna siad är belägen på östra d. w. s. Marylandosidan ar Potomac i greiskapet Hington wester om Frederik. Här sammandrabbade MClellan och Lee ben 15 September och sedermera den 17 efter att Tee utaf Jackson hade erhållit förstärkningar. De foniedes rerade togos sistnämnda dag i flanken och drefwos på fluf: ten, hwarwid de förlorade general Longstreet, hwilken til: lika med en del af sin stab tillfångatogs, 6 batterier och 15,000 fångar. Ehuru resultatet saledes war gynsamt för unionisterne, war deck, heter det, ännu en slagtning nögwändig för att afgöra, hwem som skulle gå segrande ur striden. Men om det är sant att äfven Jackson återgått öfwer Potomac mid Williamsport (ett stycke norr om Sharpobury), få fer det ut som om de fontes dererade skulle hafwa förlorat fast fot i Maryland och dragit fig tillbaka till Virginien. Der har wisserligen Jackson tagit Harpers Ferry (wid Shenandoahs inflöde i Potomac), der general Miles den 14 Sept. gaf sig med 6000 man, men sedermera påstås Jackson hafwa utrymt denna plats. Det påstås att unionsregeringen nu anbefallt sina befälhafware i Sydcarolina att med det första wärfwa 5 negerregementen om 1000 man hwartdera och att ytters ligare inöfwa 50,000 negrer till arbetare för krigshären. Charleston säges nu wara inneslutet af unionens fanons båtar och fort Sumter har lidit skada af ett starkt bom bardement. ARkkn:.. -—W— —