Gotlands tidning – 25 september 1862, sida 2

tillämpningen af dessa grunder hafwa naturligtwis unders kastats swårigheter genom de i allmänhet mindre hems mansbruken och den rådande ägoblandningen, hwilka fiwås righetet de nu widtagna förbättringarne i fifteslagflifts ningen äro egnade att werksamt häfwa. Länets hushållningssällskap har fortfarande utöfs wat fin werksamhet i öfwerensstämmelse med def stadgar, samt sökt werka för landthnohållningens framgång, bland annat genom årliga landtbrukomöten och derwid temnar de premier för täflingoplöjningar och förewisade kreatur. Den för lånet inrättade lägre Landtbruksskola flyttades år 1857 från Rosendal i Follingbo till Nygårds i Westerhejde, der den sedermera fortgått med fult antal frilärlingar jemte några betalande. Tillgången å arbetare för jordbrukets behof är icke tillräcklig inom länet, hwarföre myocket arbetsfolk från fasta landet anlitas. Dagswerkspriserna, jom under första häljten af denna femårsperiod utgjorde fommartis den 1 Roör för mands och 50 öre för qwind-dagäwerken och under wintermånaderna 67 öre för de förra och 37 öre för De senare, hajwa federmera ökats, få att mands dagswerken år 1860 betaltes med 1 Roör 25 öre, fluns dom 1 Ror 50 öre sommartiden och 83 öre wintertiden. En wärt, fom under perioden börjat här odlas, är sockerbetan. Tenna, fom synes särdeles wäl trifwas på Gotland, har wid anställde analyser wisat fig här upps nå en betydande sockerhalt. Efter år 1859 anställd uns dersökning af härstädes på 13 olika ställen omkring Mars tebo och Elinghems myrar skördade betor, uppdragna at frön dels från Magdeburg och dels från Landokrona, har Kongl. Landtbruks:AUbademiens Agrikulturkemist såsom resultat af de gjorda analyserna framhällit, att fockers halten i hwitbetornas saft redan i början af Oktober mås nad warit förswarlig, med undantag af 2ne sorter, och att densamma, oaktadt fortfarande regnwäder utan föl: sten, längre fram på hösten stigit från en medelhalt af 11,; precent till 12,; och i det ena undersökta fallet äns da till 13 precent; att widare halten på protein warit normal och således ej förswårande för sockerertraktionen, tamt att askans mängd likaledes warit tillfredeställande låg; och hafwa de sälunda wunna resultaterna, med afs seende derpå, att det ofördelaktiga förhållande inträffat wid betornas odling, att åkrarne saknat en förberedande djup bearbetning och att wäderleken warit mycket ogynsam ges nom sträng torka, då betorna som bäst skulle wära, och owanlig fuktighet, då betorna skulle samla socker, ansetts wara särdeles glädjande, då man trodde sig med säkerhet kunna hos de Gotländska betorna förwänta en sockerhalt af 12—13 procent och möjligtwis deröfwer, när jorden hunne riktigt jörberedas för ywitbetsodling och mäders leken gestaltade fig få, fom den plågade wara för Gots land. Redan hajswa tillfredoställande försök i mindre oms iång skett med sirapekokning ur här odlade hwitbetor. Fortsatt och utbredd odling ar denna wärt samt denjammas bearbetning till förädlande produkter fan utan tvifs wel blijwa af ett högst märkligt och wigtigt inflytande på länets framtid. Odling af raps har jemwäl härstädes börjat med ganska god framgång; dot har denna odling ännu ej wunnit någon allmännare spridning. Den i nästföregaende jemåroberättelse omnämnda ods ling ar Bäjerjk humla har sedermera ej blifwit mwidas re utsträcktt. A nagra ställen finna? planteringar af dens na wärt, fom fortfarande skötas och ätminstone wissa år lemna god afkastning. Den egentliga skogsmarken i länet beräknas utgöra en areal af 330,000 tunnland, ar hwilka likwål ej mes ra än omkring 250,000 tunnland funna anses för närs warande wara skogbewärta; bestaende det öfriga dels af impedimenter, fom äro för skogobörd odugliga, och dels kalhuggna och afrödjade skogostycken, hwarå ingen åter wärt ännu kommit tll stånd. Denna betydliga areal jyned wara mer än tillräcklig att för framtiden frambrins ga länets innewånares behof af biännwed, gärdsel och bvggnadewirke samt derutöfwer lemna tillgång till en icke obetydlig export, om den med klokhet och omtanka behands lades; men ty wärr har den enskilda winningslystnaden bär fom annorstädes öfwerskridit gränserna för en regelbunden afwerkiing och fålunda inkräktat på framtidens område, Nagon skogobrist torde dot under den nårmas ste framtiden ide blijwa kännbar, ehuru den fan befaras för en derefter kommande tid. Af största wigt wore Ders före en ordnad skoghushallning ide allenast för landets förscende med eget behof ar skogoprodukier i framtiden, utan jemwäl för afwändande af de ffatliga följder för Gotlands klimarska förhållanden, fom skogarnes uthuggs ning skulle medföra. Skogetrakterna äro till sitt läge temligen jemnt förs belade öfwer länet, med undantag likwäl aj def fydligas ste del, hwilken nästan helt och hållet saknar skog, samt närmaste omgifningarne omkring Wieby stad oc) landts hamnarne, hwarest ökad konsumtion och utskeppning bis dragit till skogegränseno successiva flyttning inat landet, åätminstone hwad beträffar de störe wirkedsortimenterna. Hwad fom allmännast utöfwer inflytande vå fors: