Gotlands tidning – 28 augusti 1862, sida 1

uppmana fina landomän aj alla stånd, yrken och lefnadss wilker, köga och låga, unga och gamla, fattiga och rika, att med ett bidrag, om äfwen i det ringaste swenska mynt, wilja deltaga i resandet af Carl den tolftes mins neostod, få sker det i den glada wisshet, att ett sådant maningsrep ide skall lemnas obeswaradt i Carl den tolis tes land. — Ekonomiska reformer. Posttidn. meddelar följande anmärkningswärda ojjfciella tillkännagifwande: IF betraktande af landtbygdens inwånares ökade behof af handelswaror i den mon industrien derstädes wunnit större utweckling, hwaraf under de senare åren ofta frams kaslato underdåniga onföfningar från kommuner och ens skilde personer om bewiljande af särskildt tillstånd till hans dels idkande på närmare ajstånd från stad eller köping än gällande handelsordning medgifiwer, samt Då genom de fortgående jernwägsanläggningarne och deras förbindelje med förut warande eller samtidigt ordnade wattenfomnmus nikationoleder framkallats bedof af förre frihet för handeln att utvecla fig der, hwarest den naturligast af waruoms sättningen påkallas, har Kgl. M:t funnit det böra foms ma under nådigt öfwerwägande, om ide förändring bör tillwägabringae i handeldordningens stadgande, att för rättighet till salubods anläggning å landet erfordras minst tre mild afstånd från närmaste stad eller köping. samt under d. 11 sistl. Juli förklarat fig wilja inhemta foms merokollegii utlåtande, huruwida handels idkande på lans bet med de i handelsordningens 6 upptagna waror icke må funna i allmänhet, utan afjscende på afståndet från stad eller föping. tillätas, med wilkor likwäl att, der den utöfwas inom en half mil från stad, landthandlande bör, i likhet med hwad fom för handtwerkare är i fabriks: och handtwerkeordningen stadgadt, wara skyldig att, om han icke wunnit kurskap i staden, ändock uppfylla alla de förs bindelser, som borgare i och för en sådan rörelse åligga, samt, i stället för de med burskapet förenade personliga stoldigheter, erlägga om deremot swarande lämplig afgift till stadens kassa; eller om åtminstone icke det afstånd iz från stad, fem nu är för salubods anläggning beflämdt, lämpligen må till en mil förkortas och förbudet emot landthandel inom wisst afftänd ifrån köping helt och hållet berttagas. — J sammanhang härmed har Kgl. Mitans befallt kollegium att afgifwa yttrande huruwida, för räts tighet att i stad idka handelsrörelse, det fortfarande må anses nödigt att bibehålla föreskrift om owilforlig feyle vighet att hafwa wunnit burskap å Handel, äfwensom ins komma med förslag ej mindre till den ändring i handels ordningens 2, fom må föranledas af den förändrade lydelse 14 8 rifodagsordningen numera erhållit, än till de öfriga jemkningar i förstnämnde förjattning, som af andra tillkomne eller förändrade förhållanden funna ans ses påkallade. — Aiwen har Kgl. M:t funnit anledning wara för handen att iftågasätta, huruwida ite fradaans Det om mästerskaps förwärfwande må funna från fabrikgs och handtwerkeordningen uteslutas, samt förklarat sig mils ja rörande detta ämne inbemta kommerdkollegii underdås niga utlåtande; egande kollegium i sammanhang härmed att meddela underd. yttrande, dels huruwida för anlägs gande ar handtwerkowerkstad i stad eller inom en half mil decifran, äfwensom för idkande af bageri, bryggeri eller stagterihandtering i stad, burskaps förwärfwande forts farande må anses owilkorligen nödigt; dels ock om för rättigheten att jåsom försörjningomedel med egna händer till afjalu åstadkomma handtwerksarbeten eller andra tills werkningar samt derwid begagna biträde af hustru och hemmawarande barn lämpligen bör bibehållas skyldighet attadertill söka särskildt tillstånd. — MII Matla. Emnecquist-Biondini beredde vår musikaliska publik förliden Lördag en kostnjutning, som vi tro oss med visshet kunna angifva såsom den utmärktaste här någonsin åstadkommits. Den lyrisk-dramatiska Soireen inleddes med en Sinfonie af Haydn och efterföljdes af M:lle Enequists första sångnummer: Naktergalsariac ur op. Jeanettes brolloppe af vict. Mass6. Utförandet af denna på en gång svåra och graciosa composition, vittnar ovilkorligen om, att Mille E. med framgång genomgåll de studier som erfordras för uppnåendet af den största fullkomlighet i bravuroch koloratur-sången. ben som hört Näktergalen slå sina drillar, måste onekligen förvånas deröfver, att menniskorösten äfven blifvit begåfvad med denna förmåga; och att M:ll E. är en af dessa naturens underbarn blef man i tillfälle att då erfara, Drillen, hvars stora svårigheter de känna, som hafva någon erfarenhet i det praktiska af den högre sången, utfördes med en sådan precision och smakfullhet. att vi betvifla det M:ll Fölix Miolan (för hvilken denna composition ursprungligen, är skrifven), fullkomligare kan hafva återgifvit den. — I det derpåföljande sångnumret, sjöna af L. Niedermeyer uppsylde M:iI E alla de anspråk, som man kan ega på en sångerska af första rangen, icke allenast genom det poetiska och sant musikaliska i uppfattningen, utan äfven genom det okonstlade och flärdfria sätt, hvarpå denna herrliga och anslående sång utfördes. — Till sist uppträdde M:ll E. i Scene och aria ur 3:dje akten af op. Luciec af Donizetti, dervid M:ll E. framstod såsom en fulländad operasångerska. Sedan Jenny Linds tid, har säkerligen icke framträdt på Svenska scånen en artist, som så förtjenstfullt förenadt dramatisk och musikalisk förmåga. Publiken visade sig också bafva sålunda uppfattat MlI B:s mångsidiga talang, hvilket tillkännagafs medelst de lifligaste applåder under hela aftonen äfvensom efter soirtens slut, då M:ll E. inropades och helsades af det mest stormande bifall och blomsterregn. Ehuru många af Mil Enequists landsmän än vidare skulle önska att få njuta af hennes utmärkta och hänförande toner, så förmoda vi att denna änckan icka kan unn