Gotlands tidning – 8 maj 1862, sida 3

Hwarjehanda. — Märkwärdig händelse. Under denna rubrik meddelar Upsalaposten: En beråttelse om här meddelade händelse jemte en teckning af Hedns ansigte, noggrant utwisande ärret efter blessyren, är inlemnad till Ilpsala läkareförening, för att på dess sammankomst föredragas. Drängen Johan Eric Heden, född d. 15 Det. 1836 i Wappeby by, Thorstuna socken, i tjenst hos rusthållaren Eric Jansson i Walla, Wårfrukyrka församling, blef d. 30 April 1859, under det åtskillig ungdom från oms kringliggande byar war samlad, för att roa fig å den få kallade Walborgsmässbacken i Käfwa byg gärde, äfwen i Wårfrukyrka församling, genom wåda skjuten på det sätt, att en pistol, fom war laddad med ett skott, men ytterligas re laddades med ett derofwanpå, för att fmälla defto bättre, wid afskjutandet sprang sönder, då Hedön, fom stod wid pass en å twå famnar från den skjutande, hwilken ders under höll pistolen öfwer sitt hufwud, träffades af en ffärfwa från pistolpipan mellan ögonen, der ett hål ar mer än 2 tums längd uppkom, gående från pannbenet ofwanför det högra ögat på sned öfwer näsan till nedans för wenstra ögat; men QHeden swimnade efter föll icke, utan kunde gå till sitt hem Walla omkring 1000 alnar från stället; hålet war likwäl få stort och djupt, att ans dedrägten gick derigenom, och drängen blef sängliggande omkring 8 dagar. Under tiden häftades och sköttes såret af en madam Pettersson från Enköping, få att det läks tes efter 3 weckors förlopp. Drängen har sedan kunnat fullgöra fina sysslor och har af skadan ej känt något fyns nerligt mehn, hwarken på hörtels eller fynzorganerna, ens daft ett illa luktande war flöt ur näsan, fom war få täppt, att han nästan icke kände någon lukt. Wid pass ett år efter olyckan framkom ett ben, stort ungefärligen fom en oxeltand, från den wenstra näsborren, och oms kring 23 år efter tilldragelsen, eller i Oktober 1861, bildade det fig på högra sidan af nåsan en knöl, fom war röd och mycket öm; denna kuöl flyttade fig likwäl få småningom längre ned, och drängen förmodade, att det åter war ett benstycke, fom skulle komma fram; och d. 2 Mars 1862 lyckades det honom att slutligen framdraga stycket ur högra näsborren, men fann då att det stället för ett ben war ett stycke af pistolpipan omkring Eruts kammaren, utgörande 23 tums längd, 3 tum i bredd och wägande 13 lod, eller något längre än en manlig manös tumme, men lika bred. Detta jernskrot, fom är ganska strofligt har drängen således haft i hufwudet i 2 år och 10 månader. Efter def uttagande ur näsan följde flere blods eller kötiklunsar med warbildningar samt flere stora krutkorn, emedan pistolen warit laddad med groft bergkrut, och wid pass 8 dagars tid efter uttagningen kändes en susning i högra örat; men denna har sedan förswunnit, warflytningen har nästan upphört och lukten har återkommit, få att drängen synes mwara fullt åters ställd. Sanningen häraf år intygad af drängens huss bonde, förut nämnde rusthållaren Eric Jansson m. fl. fullt trowärdige perjoner i orten, och har husbonden för att göra händelsen fullkomligen känd låtit drängen resa in till Upsala och personligen wisa fig och omtala för: hållandet för herrar kirurgie och medicine professorer dere städes, samt öfwerlemnat det omtalade stycket af piftolpipan till akademiens samlingar.