Gotlands tidning – 25 april 1862, sida 2

d— — bewiljade. oo — Cramen. Wid härwarande NavigationsSkola förrättas SjösKapitens och Siyrmans examina den 30 dennes kl. 9 f. m. — Godt föredöme. J Falutidningen berättas den 9 April: Stadens utskänkningsbolag, fom består af medlemmar, som genom dels sin personlighet och fams hälloställning, dels sin förmögenhet intaga framstående platser inom detta samhälle och som under en följd af år, utan winst för egen räkning, anslagit och fortfarande ans flår hela den behållning, fom af def rörelse uppkommer, till nyttiga eller wälgörande ändamål för staden — detta bolag beslöt wid sammanträde den 4 dennes, på anhållan af kommiterade för elementarlärowerföbyggnaden härstädes, enhälligt, att till denna byggnad anslå en summa, stor 42,000 Ror Rmt, deri inberäknade de 20,000 Rodr samma mynt, fom förut af bolaget blifwit wilkorligt afs fatte till anskaffande af folks och slöjdskolehus i staden, med wilkor att komiterade skulle förwärfwa bolaget rätt till de ar elementarlärowerket nu begagnade husens upp: låtande till folb och slöjdskola för fladen. Wid samma tillfälle beslöt bolaget indragning af en af stadens sju krogar. — Skonerten Lydia, Capt. Swensson, hems ma i Uldddewalla, kommande från England med last af stenkol och destinerad till Fårösund, blef i närheten af Rohnehamn så ioskuren att fartyget sjönk natten till den 12 dis på otterredden af Rohnehamn. Besättningen och def saker räddades. — Aftonbladet berättar, att åtskilliga publika kassor i hufwudstaden, hwilka för några år sedan höjde räntan å inteckningar till 6 proc., numera nedsatt den till 5, oh är sannolikt, tillägger A. Bl., att flera andra kassor snart skola se fig nödsakade att göra sammaledes. — Sparbanksamorteringslän. Det lär ice wara blott i Weneroborg, fom man börjat anwända sparbankens genom många fmåbefparingar samlade fums mor till tioåtsamoteringolån och derigenom till befordrans de af sparjamhet i större skala och ökad wälmäga äfwen hos andra klasser än dem för hwilka sparbanker urtfprunga ligen ajsågos. Kristinehamus sparbank, fom är 19 är gammal, redan för 7 eller 8 år sedan började utlemna amorteringålän på goda namn eller annan säkerhet, jemte det att staende lån bewilja des mot inteckningar. Detta, sannolikt första förföf i den wägen har medfört den äns dring, att mer än 3 af bankens tillgångar för närwas rande äro platserade såsom amorteringalån, eller mer än 280,000 Ror, hwaremot endast något öfwer 50,000 Rdr äro utlemnade såsom stående lån. Det förtjenar anmärkas, att Kristinehamns sparbank, hwarest insåttningar och uttag under sistlidet år på 600 Rdr när uppwägt hwarandra, och hwilken således skulle nödgats under hela året wara otillgänglig för talrika lånesökande, blifwit genom inflytande amorteringar m. m. fatt i tillfälle att under år 1861 utlåna omkring 40,000 Ror. Att Kristinehamns sparbank, fom ynes wara skött med omsorg och klokhet, lyckats indraga 336,500 Ror i sin rörelse (oberäknade 15.000 Rsor besparad reservjond), och att nära J ar detta belopp, eller 104.000 Ror, tillhör tjenstjolk, äro hugneliga företeelser i den orten. — Följande Kungöreltlse är af Länsslyrelsen utfärdad d. 2 d:9. 408 Torra Häradets Brandftods:-Kompromif: Rätt har den åsigt gjort sig gällande, att den hit: tils enligt Reglementet följda praxis att för alla i Brandsstods-Föreningen försäkrade byggnader, äfwen af olika beskaffenhet, lika afgifter betalas, är oriktig. enär byggnader, som antingen inom fig ega eldfarlig inrättning, eller och stå i nåre beten af dylika obestridligen äro utsatta för ftör: re eldfara än andra och derför rättwisligen böra betala högre afgifter. med anledning häraf har inom KRompromifi: Rätten fråga blifwit wäckt om en klassificering af åbyggnader och deraf härledande taxering på fått fom följer: l:a Klassen. Hus af sten, hwari eldfarlig inrätts ning ej finnes, och hwars afstånd är minst 100 alnar från sådan inrättning; för sådant hus blifwer anfwarig: hetobeloppet lika med försäkringobelopvet. 2:e Klassen. Hus ar träd, hwaruti eldfarlig ins rättning ej finnes och hwars afstånd är minst 100 aln. från sådan inrättning; för jådant hus blifwer anfwarigs righetsbeloppet en femtedel högre än försäkringsbeloppet. 3:e Klassen. Hus af hwad ämne som helst, fom ligger inom 100 aln. från eldfarlig inrättning; för fås dant hus blifwer answarighetsbeloppet en tredjedel högre än förfäfringåbeloppet. 4:e Klassen. För hus af hwad byggnadsämne fom helst, hwaruti eldfarlig inrättning finnes, blifwer anfiwas righetobeloppet hälften högre än försäkringabeloppet. Efter dessa grunder bör anjwarighetsbeloppet beftåms mas äfwen för lösören, fom förwaras i hus under de här uptagne klasser. Såfomi efdfarlia inrättning anses: alunbrukspannebus.