Gotlands tidning – 4 april 1862, sida 3

A — — — Meäinneslista för April 1862. Wid denna månads början torde på de flesta ställen den under wintern hemkörda wed wara upphuggen samt tröskningen af förra årets gröda fullt asslutad och landtmannen sålunda hafwa ledighet att anmwända fin tid til litet af hwarje, fom under den förflutna tiden blifwit eftersatt. Den upphuggna weden, som skall förwaras till nästa win ters behof, bör säggas uti wackra ech pruydliga stackar för att totkas. Weden för sommarbehofwet fan stå uti manliga wedfamnar. Ris och slickor samlas utt ordentliga bögar: — med ett ord, wedbacken stätas få, att den får ett prydlirgt och nätt utseende, då den bliswer en heder för husbonden och bär wittne om att i gården finnes finne för ordning och skick. Gärdesgårdswirket iordninglagas oh utföres, medan kälen bär, till de ställen, Der det skall begagnas. — Det nya gärdesgårdar skola uppsättas eler gamla omsättas, borde man förföfa med fina grannar öfwerenskomma, att gärdesgården endaft måtte behöfwa göra fred för de slörre djuren, hwarigenom mycket af wirket och arbetet kunde besparas. (Grus, fom under wintern bliswit utjördt på lands wägarne, bör spridas medan wägarne ännu äro djupa, få att det kommer att förena fig till en fast massa och ej under hela sommaren ligga löst och wara till Hinder. Serdeles är detta fallet med mera stenblandadt grus. Sten till macadamisering bör sönderslås. Under de ofta milda Aprildagarne är detta en serdeles passande sysselsättning för gudbar och) barn, hwilta nu wanligen sarna allt slags tillfälle till jöttjenst. Granit sönderslås för 25 öre pr tunna. — De sösare stenalslerna från wåra öjwergångsberg för mindre än hälften. — Stenen bör slås få liten att den går genom en ring af högst 13 tums diameter. Timmer til byggnadsarbeten under fommaren bör nu skrädas, få att det får tid att torka, hwarigenom det blifwer lättare att handtera od) de uppfatta husen äfwen blifwa sundare. Wirke till redskapen uppskrädes och sågas samt upplägges omsotgefulli till torkning, få att det hwarken slår fig eder torfar ojemt. Smärre reparationer på byggnaderne, såsom tillspikning af lopade brädsodringsbräden, windskin, putsning af skorsteneptporna m. m. bör icke försummas. Under den brådare arbetstiden, då jorden är fullt tillgänglig får man ej tid dertill. Gödselwatten will gerna samla fia i gödselbrunnarne fortare, än man hinner att tömma dem, då nu kälen går ur jorden och ur gödfelhögarne. — Kör ut det, eller bär ut det, usl närmaste giasplanet, etädgärdesängar eller hwar som heldst, dec ni will att något skall wåxa frodigt och wäl; men låt det icke tinna bort i ditena, fom man få ofta fer — fom ihåg att det är gårdens must. Gödselhögarne betäckas med jord och hackadt gran-eller futu-tis söc att hindras från urtorkning. Wattenfåror, som under wintern blifwit igenslammade öppnas med omsorg på förfta wårdag, få att intet watten blir qwarstående på fälten, bwarigenom eljest lätt en få ojemn torkning fan åftadfommas, att sådden måsle allt för länge uppskjutas. Klöfwer och gräsfrö utfås på tälen — utså ef rödklöfwer på jord fom noss burit tlöfwer. — Blanda få många olifa sorlers frö fom ni fan komma öfwer och spara framför allt ej på utsädet. mMmorötter, hwitbetor, bönor, swarthafre och ärter böta sås så tidigt som möjligt. Nydurna For böra rikligen utfodras, få att de uppehållas mid hull och Erafter. Eljest gifwa de icke riktigt med mjölk då de komma till bete. Kadugårdsdörrar ech fönster öppnas. — Ungkreatur få tillfälle att gå ute hela dagen på en instängd gård. De pålagda kalfwarne födas wäl. Suggor, som skela grisa, böra noga tillses. Man bör hålla waft hes suggan under hela tiden bon är sjut och noga ullse hon ide ligget ihjäl fina grisar. Det är orimligt art med mocken kosinad föda en sugga heta året oh sluttigen. fom ofta sket, genom att försumma henne wid grisningen, på mistle om bela ajkaslningen. För att hindra att grisorne blifwa shjälklämda är nötwåndigt att rundlomkring wäggarne uti det runt, der sugaan skall grisa, sät ta stänger en balf fot från wäggen få att grifarne få rum att springa mellan suggan och wänggen. Defa slänger sältas mid den höjd, att suggan ide fan fomma med råggen under dem då hon ligger, hwarför höjden bör afpassas efter suggans storlef. Afwen är nödigt att saggan endaft får tottskuten halm till läger; emedan grisarne lätt intrassla fig i den långa halmen, få att de icke funna tomma undan hasligt nog, då fuggan lägger fig. . ekogsfådd och planteringar bör ske få snart kälen gått ut jorden. i sRdecgkaraords läns Hushålaige-Sådskaps Tidning).