Gotlands tidning – 14 februari 1862, sida 3

Hwarjehanda. — Ett jättebrännglas. Cyligt engelska tidnin? gar har det lyckats en hr Brettall i Jsleton i trakten af London att tillwerka ett brännglas, fom har den ocrs hörda storleken af 3 fot i diameter. Werkan af detta glas är utomordentlig. Platina, jern, stål och qwarts smältas på några få sekunder. En diamant af 10 grand wigt wägde, fedan den en half timme warit utsatt för glasets brännpunkt, endast 6 gran och gaf från fig en hwitaktig rök. — Dyr förargelse. J en rik familj i Wien gaf den äkta mannen detta år fin fru endast ett dussin frans ffa handskar till nyårspresent. Denna obetydliga gåfwa förargade frun så mycket att hon tog handskpaketet och kastade det i kaminen, der en duktig brasa flammade. Den äkta mannen låt henne hållas, men när ingenting mera återstod af de olyckliga handskarne sade han till henne: Wet du hur mycket pengar du kastade i elden 2 Kanske tjugo floriner, war det lugna swaret. Du misstager dig; det war 1,200 floriner; ty i hwarje par låg en banknot på 100 floriner. Man kan tänka fig den unga fruns ånger och blygsel. — En stad byggd på guld. Första direktören öfwer myntwrket i Fhiladelphia Eckjeldt har nyligen af trycket utgifwit några af honom anställda undersökningar om guldets stora spridning, hwart han bland annat upplyser, att under nossnämnda stad en ofantlig skatt i guld ligger begrafwen. Staden är, säger han, uppförd på en lergrund, hwars ytinnehäll kan ontagas till omkring 10 eng. qwadratmil med ett djup af icke mindre än 15 fot. Denna lergrund har blifwit undersökt och har befunnits innehålla guld, och man hemtade leran till profwet på ett ställe, fom måste anses gifwa den bästa måttstocken för hela lagret, och på ett djup af 14 fot, för att undwita möjligheten af tillfälliga tillblandningar. 130 gran af denna lera blefwo nu torkade och noggrant undersökta, och man fick deraf 3 milligran i guld. Då leran mid torkningen förlorar mer än 15 procent, blir resultatet, att i 224,000 delar lera, sådan den ligger i jorden, innehålles em del guld. Man har förnyat undersökningen med flera, tagen från ett annat ställe, och erhöll ungefär samma resultat. För att nu funna uppskatta hela lerlagrets wärde med någon noggrannhet, uppgräfde man profwer af leran, bestämde deras volym och wågde dem, hwarwid man fann, att I kubikjot i medeltal wäger 120 ffåtp. Undersökningen wisade att 1; gram gulhalt, fom swarar mot ett wärde af 3 cents pr kubikjot. Man kan således redan häraf beråfna, att under gatorna och husen i Philodelphia ligga 4,180 millioner fubiffot lera, hwari finnes guld til ett wärde af 126 millioner dollars. Men då man med temlig säkerbet fan antaga, att inom stadens gränser i hela deras omfång finnes en åtta gånger få flor lermassa, få har man der mera guld, än fom enligt statistiska uppgifter bittills slifwit utskeppadt från Australlen och Kalifornien. Hwarje wagnslass lera, som en husegare i Philadelphia låter uppgräfwa och föra ur fin fällare, innehåller redan tillräckligt med guld, för att betala arbetet och transporten, och om det guld, fom innehålles i det tegel, hwaraf husen äro byggda, kunde samla fig form af bladguld på dessas ota, skulle hwarje tegelsten kunna skryta med den lvsande prodnaden af en 2 qwadratum stor guldyta och husen således botstafligen wara förgyllda. — Den första stora sändning jordolja från föl: lorna i Pennsylvanien, 6,400 oxhufwuden är nu på wäg till England, der man således snart skall få tillfälle att — Sjelfförbränning. Det berrättas i utländska blad, att i den italienska staden Cesena en grefwinua Cornelia, fom hunnit till 62 års ålder utan att någons fin ha warit sjuk, ljutit döden på ett sätt, fom ej fan annat än uppwäcka djup fasa. En afton anmärkte hens ned tjenare att hon emot manligheten tocktes wara mycs fet tung och sömnig. Jcke förty fatt hon uppe i tre tims mar oc) samtalade med fin kammarjungfru samt gick ders etter till sängs. Följande dag blef hennes fammarjungs fru orolig, då hon ej blef kallad till grefwinnan, oaktadt tiden fed långt fram på morgonen. Hon gick derföre in i fin matmoders rum och öppnade fönsterluckorna. Hon stod liksom slagen af åskan wid den syn som derwid mötte hennes blick. Blott en aln från sängen, såg hon en hög af aska, i hwilken lågo twenne ben, hela från fötterna och till knäna, samt twenne armar. Emellan benen låg ett hufwud — det war grefwinnan Cornelias. Allt det öfriga af kroppen hade blifwit förwandladt till en hög af aska, hwilken, då den widrördes, qwarlemnade en fet och illaluktande wätska på fingrarne. På nattduksbordet fos do twenne ljus, på hwilka talgen smält upp; wekarne woro dock oskadade. Jnte hade för öfrigt blifwit skadadt men sängomhängena woro betäckta med ett gråaktigt sot, hwilket äfven inträngt i en byrå och smutsat deruli ligs gande linne. Detta sot hade likaledes banat fig wäg till ett närliggande fök och betäckt wäggar, möbler och hus: geråd. J ett skåp låg något bröd, och då detta bjöds åt hundar wille de ej äta det. J en kammare öfwer grefs winnans rum woro de nedre delarne af fönstren betäckta med en gul, fetaktig wätska. Luften i rummen hade en obeskriflig och utomordentligt obehaglig lukt, och nyfnämns de kammares golf mar betäckt af en tjock och mycket feg fukt. Grejwinnan hade tydligen blifwit förtärd af en ins re eld. Doktor Bionchi, en läkare i Cesena, fom offentligs gjort en flogskrift öfwer tilldragelsen, anser att elden börs jat i lungorna och utwecklats under sömnen. Wäckt af den gräsliga smärtan hade grefwinnan troligen stigit upp för att hemta frisk lurt och haft för affigt att öppna fönstret, men icke hunnit längre än något eller några steg från sänaen, då hon dukade under får Nor ON fam fåre