Gotlands tidning – 17 januari 1862, sida 2

Aret 1862. (Forts.) Wända wi nu wåra blifar till wårt eget land, få företer fig der den gamla twisten emellan ett fåtal orättz mätigt privilegierade å ena sidan och hela det öfriga fols fet i masia å den andra, hwilket ej utan owilja fan fe detta fåtal genom sitt hårdnackade motstånd mot behöflis ga reformer tillbakahålla landets framåtskridande och uts neckling. En ljusning har i detta hänseende inträdt, fås wida man får antaga, att Regeringen werkligen och ärs ligt tagit reformsaken om hand, och i wäsentligaste mån kommer denna reform i Swenska folkets representation att bero på den enighet och kraft hwarmed folket sjelft understödjer den i gång fatta reformrörelsen. Wi uns na gerna, utan att göra of skyldiga till ett misstag, pås stå, art, ehuru Regeringen, i fitt förhållande till folket är temligen ojemn, den likwäl är snarare med än mot jolkwiljan. Lyckas derföre Regeringen, (oc hwarföre skulle bon icke det?), att genomdrifwa reprefentation8s reformen, få kommer denna liberala handling att öfmers skyla många godtyckligheter i småsaker, och deremot tills winna henne all den moraliska styrka, fom folkets bifall och understöd kan ingifwa, hwaraf hon ock måste känna sig i behof för att funna med framgång bekämpa och öfwer: winna de privilegierades hämdfulla anfall, hwilka icke funna i sådan händelse uteblifwa. — Den 15 fifl. Des cember bör hafwa warit af stor wigt för wårt fosterland. Reprefentationd-kommiten i Stockholm war då tillfålle att af de från alla delar af landet inkomna listor, bwils fa warit utsända till undertecknande af wänner till res prefentationgsförändringen, kunna sluta till, huru utbredd den önskan är, fom ajser en sådan förändring. Man fan likwäl för wisso antaga, att, först och främft den os wanliga företeelsen inom wårt land af en politisk agitas tion, och den deraf uppkommande obeslursamheten hos massan, jemte en i allmänhet mera slumrande än waken bolitisk anda samt en ännu icke öfwerwunnen tröghet i sinnena, äro omständigheter, som säkerligen skola göra, att det genom listornas undertecknande åstadkomna refuls tatet ej fullt kommer att motswara det i werkligheten kända och erkända behoswet af och långtan efter en fulls ständig representationsrejom, och att en enklare mefanisma inrättad i stället för det nuwarande tunga fyrspannet. Af den erfarenhet wi hafwa wunnit utaf de listor foar härifrän hafwa utgått, är det utan twifwel en öfwer hela Swerge grundad åsigt om det nuwarande repeefentation3s sätteto oduglighet, och i den omständigheten, att de ins gångna listorna äro uppfyllda af namn från alla klasser i samhället, ligger just enligt wår åsigt ett af de största bewisen på allmänhetens deltagande i och sympati för rejomrörelsen. Ett eller annat hundradetal namn mera, anse wi betyda mindre. Då det ide längre utgör nås gon hemlighet, att man på högre ort ämnar taga det steg, som skall sätta rejormrörelsen i def rätta dager, få skola säkerligen reformlistorna bli ett kärkommet unders stöd för uttagandet af detta steg. Det mill emellertid synas fom att reprefentation8s reformrörelsen i närwarande stund har de bästa utsigter för sig. Konungen påstås med bestämdhet wara, orsaken må nu wara hwilken som helst, sjelj gynnsamt stämd för densamma; Regeringen är jvsseljatt med ett förslags upp sättande i allmänhet, åtminstone säges få med anfpråk på tillförlitlighet; inom folket pågår för saken en djup rös relse, fom wisserligen ej ännu har utfeendet ar eatusiasm, men fom snart torde få det då rikedagen inträffar; och såsom en säker grund för framgången af denna rörelje ha wi den nya kommunalförjattningen, hwilken skall uts öfwa ett säkert och wälgörande inflytande på det politis ffa lifwet inom landet. Den tillit wi för öfrigt fästat wid, hwad fom allmänt berättad, nemligen: att Konung och Regering werkligen skola följa den allmänna rösten och till nästa Rikodag framlägga ett omfattande förslag till förändrad representation, grundar fig juft på den förs hoppningen, att snart få fe den nya fommunalslagen uts gå från Regeringens händer. (fortf.